Vinterväghållning

Det börjar ju onekligen bli vinter. I Göteborg har snön inte kommit ännu, men Stockholm har fått sin första snö och mina hemtrakter runt Linköping likaså. Gissningsvis har det hänt i större delen av Sverige. Krister Isaksson passar på att uppmärksamma detta med hur infrastrukturen (inte) sköts under vintermånaderna. Den usla vinterväghållningen av cykelinfrastrukturen är något som irriterar oss året-runt cyklister, och som bidrar till att säkerhetsläget är långt ifrån bra, långt ifrån så bra som det skulle kunna vara.

Men i Linköping har man lyckats hitta en bättre metod. Den går ut på att borsta och salta istället för att ploga. Vid mycket snö får man ploga först och köra borstning och saltning i ett andra steg. Detta är exakt samma princip man jobbar efter på flygplatser med snöbekämpning (även om man på flygplatser använder ett fordon där alla tre funktioner är integrerade, vilket man inte gör i nuläget i Linköping). Resultatet är anmärkningsvärt bra. Skillnaden mellan den här metoden och den traditionella, att bara ploga, är mycket stor. Plogar man bara så blir resultatet i stort sett att det fryser på lager efter lager som plogbilen inte får bort. Det kan bli livsfarliga strukturer i underlaget, särskilt om det är mycket fotgängare. Det blir "stampat jordgolv" fast med is istället. Halt och livsfarligt. Fotgängare skadar sig frekvent på detta. Självklart drabbas även cyklister, även om året-runt cyklister tenderar att vara skickliga och ha stor respekt för underlaget. Om man istället borstar och saltar kommer man hela tiden ner till det faktiska underlaget. Detta har två fördelar. Det är framför allt säkrare. Det blir inga konstiga frusna lager med ojämn is man kan ramla på. Den andra fördelen är att man ser vad som är cykelbana och vad som är gångbana. Detta märks ju ut med linjer på ett eller annat sätt (vita linjer eller materialskillnad). Plogar man bara försvinner linjerna, och därmed upphör cykelbanorna att existera om man gör en elak tolkning av trafiklagstiftningen. 

Holland har dock idéer av helt andra magnituder. Just nu diskuteras om man ska gräva ner värmeslingor under cykelbanorna för att halkbekämpa. Samma system används förvisso punktvis redan idag i Sveriges bilvägnät, men att implementera tekniken storskaligt i cykelinfrastruktur är nog Holland helt ensamt om att ens beakta. Men så ligger de ett halvt sekel framför resten av världen vad gäller cykelinfrastruktur. Den uppenbara fördelen med detta system är att ingen behöver lyfta ett finger för att det ska röjas snö när det väl är nedgrävt. Det sköter mer eller mindre sig självt. Oavsett när snöfallen kommer så kan cyklisterna lita på att cykelbanan alltid är snöröjd och möjlig att använda. Är snöröjningen beroende av att en gubbe ska komma dit med en maskin kan det ju ta någon dag, och i normalfallet vill man ju kunna ta sig runt varje dag. Jobbet blir ju inte direkt inställt bara för att det kom någon decimeter snö. Och det är ju lite hårt att bli ståendes en natt i iskyla bara för att man varit och träffat vänner mitt under ett snöfall.

Ett anmärkningsvärt faktum i sammanhanget är att Trafikverket ännu inte, trots långvariga försök från våra politiker, ser cyklister och cykelinfrastruktur som sitt ansvarsområde riktigt. Det gör att viktiga satsningar på alltifrån forskning till utformning och byggen av cykelbanor uteblir, vilket hämmar den framväxande cyklismen. Logiken är ju inte så svår att förstå. Struntar man i något trafikslag så kommer ju folk att välja andra trafikslag, och det är precis vad som skett och fortfarande sker. Folk tar bilen för att det är för omständligt och jobbigt att cykla när infrastrukturen är så urusel och kunskapsläget omking trafikslaget mera liknar det generella kunskapsläget under "dark age" än något annat. Och så ökar trängseln på vägarna, bullernivåerna, föroreningarna, osäkerheten och staden utglesas och blir en mindre mänsklig plats att befinna sig på. Men då kan man ju alltid plöja ner 30 miljarder i en biltunnel! För det löser ju alla problem enligt Trafikverket. Eller gör den det? Tillåt mig att tvivla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0