Broar över älven

En av de stora och dyra satsningarna i Västsvenska paketet är (nya) Hisingsbron, en ersättning för Göta Älvbron som börjar bli gammal och sliten. Och när man nu bygger upp en ny bro vill traifkkontoret passa på att göra bron lite mera stadsmässig genom att sänka den segelfria höjden från dagens knappt 20 meter till cirka 13 meter. En lägre bro blir lättare att integrera i omgivande stad eftersom broramperna blir mindre och en lägre bro blir också mera tillgänglig för gående och cyklister. Detta anses dock hota sjöfarten förbi Göteborg in till Vänern och har orsakat stora diskussioner.

Jag tänkte försöka fatta mig kort om Göta Älvbron och höjddiskussionen. Om sjöimperiet England kunde bygga lågbron Tower Bridge i sin huvudstad på 1800-talet så bör väl vi klara av att bygga en kompromissbro utan att sjöfarten går åt fanders. Om bron görs öppningsbar så kan de högsta fartygen glida igenom på givna tider. Dessutom finns en rad betydligt lägre broar längre uppströms. Bara ett hundratal meter uppströms finns exempelvis den hårt trafikerade godstågsbron Marieholmsbron som är knappt 6 meter hög. Och den går tydligen att passera, så hur 13 meter sedan plötsligt blir omöjligt (växer fartygen på grund av någon diskontinuitet i rumstiden, eller vad är det frågan om?) övergår mitt förstånd. Längre uppströms finns samhällen med broar som är under 3 meter höga. Mystiken tätnar. Dessutom kan ökad trafik på älven genomföras med pråmar som framdrivs av så kallade "push-boats" som kör pendeltrafik. De kommer under de berömda 13 metrarna med rejält utrymme över.

Men hur än Hisingsbron blir så har den en stor svaghet. Det är den enda länken över vattnet som är tillgänglig för alla. Varje broöppning blir då väldigt dramatisk då ett stort trafikflöde koncentreras till denna länk. Störningen blir alltså enorm. Flera broar medför att varje enskild öppning ger mindre störning totalt sett eftersom de andra förbindelserna kan medge flöde över älven. Det pratas också om att stadskärnan ska spänna över älven, men det är knappast möjligt om all trafik över älven bara har en bro att välja på. Idag, med en bro, så upplevs Hisingen som avskuren, inte som en del av Göteborgs centrum. För att Hisingen ska kunna integreras väl måste det finnas många broar som går att gå och cykla över, som är naturliga förlängningar på stadsgator. Dessa broar måste vara lågbroar. De kan göras öppningsbara och bygger man tillräckligt många kan man till och med öppna dem ganska ofta. 

Kommer detta gå ihop med sjöfarten då? Jag ser inte problemet. Om broarna är många så sprider trafiken ut sig. Vare broöppning blir alltså inte så dramatisk. Vi har råd att öppna broarna lite oftare. Sjöfarten får det lite mer obekvämt, det är sant. Planeringen måste bli bättre och fartygen måste i högre grad gå konvoj. Men det är planeringsproblematik som går att lösa. När den nuvarande Göta Älvbron byggdes var avsåg den att klara en betydligt mer intensiv fartygstrafik samtidigt som den var länk i en Europaväg. Då gick det inte med så många broöppningar. Skapar vi 5-10 nya broar med mera av stadsgata-karaktär trafikmässigt så går det utmärkt att öppna. Idag är problemet främst kollektivtrafiken som ska över under rusningstrafik. Och så får väl sjöfarten anpassa sig lite grann också. Planera lite bättre och se om det går att använda lite mer lämpliga fartyg framöver. Lite givande och tagande får man räkna med.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0