Summering Almedalen: Jobben

Det har blivit dags för den tredje och sista delen av min lilla anspråkslösa summering av Almedalsveckan. I tidigare inlägg så har jag berört frågan om vår överlevnad, miljöfrågan, samt frågan om vår framtida möjlighet till utveckling, dvs skolan. I denna avslutande del har turen kommit till den fråga som berör våra möjligheter till gott liv idag: Jobben.

För alliansen har jobben varit kärnan sedan dag 1. Det var valvinnaren som skapade maktskifte i Sverige, att bli Sveriges nya arbetaralternativ. Det hette "Nya Moderaterna" och "Alliansen". Deras linje har hela tiden varit att det ska vara lönsamt att arbeta, olönsamt att inte göra det. Jag tycker det är en i grunden sund inställning.

Att stärka människors incitament att arbeta skapar dock inte nya arbeten, vilket Centerpartiet försöker få upp på agendan. En arbetslinje utan tanke på hur fler arbeten ska skapas är inte mycket till arbetslinje och här tycker jag regeringen har misslyckats hittills. Det har inte saknats ansatser, man har till exempel försökt förenkla regelsystemet för företagare, men däremot har det saknats resultat. Centerpartiet ger uppslag till nya åtgärder:

  • Minskat regelkrångel
  • Sänkta arbetsgivareavgifter
  • Slopad andra sjuklöneveckla
  • Gediget lärlingssystem

I grunden är det positiva åtgärder som säkerligen kan göra en hel del, men jag tycker förslagen missar väsentliga aspekter helt. Till exempel skapas ofta arbeten runt innovation. Vi behöver en tydligare innovationspolitik som fokuserar på att öka innovationen och omsätta innovationskraften i pengar och sysselsättning. 

Vidare finns idag direkt arbetsfientliga mekanismer i våra välfärdssystem. En arbetstagare som blivit arbetslös har inte möjlighet till omställningsåtgärder förän efter 3 månader. Systemet är alltså att man när man blivit av med jobbet först ska passiviseras och brytas ner. En människa som driver egen firma vid sidan av är också tvungen att lägga firman vilande för att få ta del av arbetslöshetsförsäkringen istället för att kanske använda arbetslösheten som en möjlighet att skapa ett eget jobb i sin egna firma genom den omställningsförsäkring arbetslöshetskassan är. Men i vårt land är det fult att skapa sig arbete, fint att sitta sysslolös. Våra omställningssystem måste genomlysas och omformas så att de stödjer människor att själva vara en aktiv del i att skapa sin omställning, oavsett om det sker genom egen affärsverksamhet eller om det handlar om att hitta nya vägar till en annan anställning.

Slutligen är min uppfattning att lönerna måste upp till diskussion. Jag efterlyser fakta på hur många potentiella arbeten som förloras för att lägstalönerna är så pass höga, hur ofta det helt enkelt blir att man hellre helt enkelt låter uppgiften ligga ogjord eller helt enkelt arbetar övertid för att det är för dyrt att ta in någon annan. Det ideala samhället är för mig samhället där folk gör vad de är bra på. Idag har vi ofta situationen att folk och företag ofta fixar själva istället för att ta in proffs därför att det helt enkelt är billigare att man står där och slösar sin egen tid, även om man räknar på sin egen timkostnad, än att lämna uppgiften till proffs. Det är en situation som gör att arbeten förloras och att samhället blir mindre effektivt. För höga prislappar på okvalificerad personal är en del av det problemet.

Övriga partier tyckte inte jag gjorde så mycket oväntade utspel om jobben. Socialdemokraterna har vad jag vet ingen tydlig politik omkring jobben. Miljöpartiet vill på olika sätt satsa på "gröna jobb". Moderaterna kör sin jobblinje med jobbskatteavdrag och Folkpartiet samt Kristdemokraterna håller sig inom sina repsektive profilers avgränsningar och berör alltså inte jobben i någon egentlig mening. Vänsterpartiet kör vad jag vet fortfarande sina mantran om att skatta ihjäl de som skapar jobb och sätta folk på att vända papper i komunala och statliga linjeorganisationer. Det skapar ju i och för sig jobb, men...

Mitt intryck är ändå att jobben som fråga håller på att svalna. Upp seglar istället andra frågor. Jag tror vi inom kort kommer få se bostadspolitiken betydligt högre upp på agendan. En stor fråga som många berörde var miljonprogrammet och det renoveringsbehov som finns där och hur detta ska lösas. Till detta kommer en skenande bostadsbrist. Frågan är om detta hinner segla upp till 2014 eller om det kommer bli frågan för valrörelsen 2018.


Kommentarer
Postat av: susanna svensson

Skillnaden mellan ingångslöner och lönerna för personer med arbetslivserfarenhet har aldrig varit så stora som nu. Varför tjafsar alla om för höga ingångslöner fastan fakta visar att det är stor skillnad mellan de som är nya på arbetsmarknaden och de som har jobbat några år? http://www.dn.se/ekonomi/rekordstort-loneglapp-mellan-ung-och-gammal/

Svar: Jag berör de facto inte ingångslöner. Ingångslöner bör ibland vara högre, ibland lägre. Det beror på vad det är för yrke. Är arbetet okvalificerat bör lönen reflektera detta. Jag anser att den inte gör det idag. Det finns alla anledning i världen att genomlysa lönerna och förmå facken att godta en successiv normalisering av lönenivåerna mot en marknadsmässigt hållbar nivå.
Johannes Westlund

2013-07-11 @ 11:13:27
Postat av: susanna svensson

Om du inte kan driva ett företag och betala ut så pass höga löner till dina anställda att de vid heltid klarar sina basutgifter utan kompletterande bidrag från staten har du helt enkelt en affärside som inte håller.

Svar: Definiera "basutgifter". Om man med basutgifter avser bostad, mat och liknande är 8000-10000 kr per månad möjligt att klara sig på. För att arbeta i butik, ett enkelt och okvalificerat yrke, kräver facken en lön på omkring 18000 kr/mån. Även om man räknar bort skatten återstår omkring 14000 kr, vilket är minst 40 procent över "basutgifter". Nu är det inte alldeles säkert att det är inom handel detta är ett problem, det kan jag inte svara på. Räkneexemplet visar dock att det finns utrymme för att låta okvalificerade och lågt kvalificerade arbeten konvergera mot marknadspris. De jobb som skapas kan lyfta människor ur bidragsberoende och ge fler svenskar anständigt med pengar i plånboken. En ordentlig genomlysning kan ge oss svar på vart det finns fördelar med att medge en större spännvidd lönemässigt.
Johannes Westlund

2013-07-11 @ 17:14:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0