Jag BREDDAR bloggen - sätter Jämställdhet på agendan
Jag ska vara den första att säga att jag hatar när politiker snackar jämställdhetssatsningar och jämställdhetsfrågor. Diskussionen känns alltid verklighetsfrämmande och av någon märklig anledning går alla jämställdhetspengarna bara åt ett håll. Alla resonemang bygger på det konstruerade begreppet "könsmaktsordningen" som definierar män som förövare och kvinnor som offer, män som härskande och kvinnor som underordnade. Men kära läsare, det är inte den typen av politikst korrekta feminist- "jämställdhet" jag brinner för eller vill syssla med.
Men ett modernt samhälle kräver jämställdhet. I min vision för framtiden ingår numera ett samhälle som ger alla samma chanser och förutsättningar, oberoende ifall man fötts med penis eller vagina, men som också respekterar individens val och uppmuntrar individen till att söka sig till en egen väg. Och man kunde ju önska att det var dagsläget, men så är det inte. På allt för många ställen diskrimineras människor, ofta till och med i jämställdhetens namn! Vi läser ofta om kvoteringar för att öka jämställdheten, riktade bidrag för att få fler av en grupp att söka sig till vissa branscher, gräddfiler för en viss grupp. Den här gruppen råkar vara samma gång på gång. Trenden är glasklar. Kvinnor ska curlas in och män ska diskrimineras bort. Osynliggörandet kring den ojämställdhet som finns är omfattande. På GenusNytt kan den som vill läsa om den andra halvan av genusfrågan. Jag står inte för bloggens alla åsikter. Men den tjänar som en bra motvikt till den feministiska propagandaapparaten, all annan media.
Jag måste till att börja med definiera vad jämställdhet är så att inget tvivel råder. Här följer Nationalencyklopedins definition av "jämställdhet":
"Jämställdhet, ett tillstånd som kan anses råda antingen när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när män och kvinnor har samma ställning och inflytande."
Rent logiskt betyder alltså detta att den ena av de två satserna måste uppfyllas för att jämställdhet ska råda. Men den andra satsen är svårtolkad. Vilka sfärer beaktas gällande ställning och inflytande? Hur mäter man ställning och inflytande? Jag tycker den definitionen är problematisk. Jag väljer att anta den första;
"Jämställdhet, ett tillstånd som kan anses råda när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter."
Det finns naturligtvis många områden där män och kvinnor inte har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jag kommer att sätta följande frågor högst upp på agendan:
- En könsneutral lagstiftning
Det här är ett naturligt krav. Lagen ska inte göra skillnad på kvinnor och män! Vi ska alla ha samma skydd och samma rätt. Så är det inte idag. Det mest uppenbara är kvinnofrids-lagarna som inte har någon motsvarighet för män. Men i fråga om skydd för manliga föräldrar, pappors rätt till sina barn och liknande finns också enorma ojämlikheter. Som far har du inte rätt att få bekräftat om barnet verkligen är ditt exempelvis. Du har inte heller rätt till vårdnaden om barnet om du inte är gift med mamman. Trots detta är du skyldig att betala underhåll. Det är bara början. I praktiken, verkliga livet, är det absurt. 95% av alla vårdnadstvister vinns av kvinnor bland annat på grund av att lagstiftningen är utformad för att premiera kvinnor och säkra att de aldrig förlorar vårdnaden. Det finns horribla exempel att läsa för den som vill. - En könsneutral samhällsapparat
Sociala myndigheter och vården bemöter män och kvinnor olika och tillgängligheten är olika för könskollektiven. Exempelvis så tar socialen oftast mammans parti i olika familjekonflikter mycket till följd av att många handläggare är kvinnor och feminister. Ett annat exempel är att trots att män är mer utsatta för våld i samhället så finns det nästan ingen mansjour som män kan vända sig till. Jag tror att det finns 1 i hela Sverige att jämföra med uppåt 60 kvinnojourer. Vidare är vården ojämställd. Kvinnor utnyttjar vården oftare och tidigare än män. Kan detta bero på att vården helt enkelt inte etablerar någon bra kontakt med män? Kvinnor screenas regelbundet för bröstcancer, det finns många gynekologiska mottagningar och majoriteten som arbetar inom vården är kvinnor. Män screenas inte för prostatacancer och forskningen ligger långt efter forskningen på bröstcancer trots att sjukdomen är både värre och vanligare, mosvarande instans till gynekologin är knappt utbyggd och många manliga underlivsbesvär och dit relaterade åkommor får inte relevant behandling och möjligheten att få träffa någon med liknande referensramar, alltså en man, är ytterst liten. - En jämställd skola
Majoriteten av alla som undervisar i skolan är kvinnor, majoriteten av alla som får goda betyg är kvinnor, majoriteten av de som läser på högskola är kvinnor, och undersökningar visar på att hela skolsystemet är byggt av kvinnor för kvinnor. Är inte pojkars möjligheter till utbildning lika viktig som flickors? Varför tas inte frågan på allvar? Det skylls på "mönster" och "biologiska orsaker" i den offentliga debatten. Varför anpassas inte metoderna till hälften av alla som går i skolan? Varför får inte alla pojkar i skolan ha manliga förebilder redan tidigt som visar att det där med plugg, det är inte bara en tjejgrej? Alla har rätt till en likvärdig utbildning, även pojkar! - Mäns kortare livslängd, och utsatthet på arbetsplatser
Män lever i snitt 4,2 år kortare liv än kvinnor i Sverige. Det ÄR ett jämställdhetsproblem. Det omfattar vårdens och psykvårdens tillgänglighet fär män, samhällsattityder och till viss del egna val. 75% av alla självmord begås av män, och statistik ger oss att män i större utsträckning utvecklar allvarliga depressioner samtidigt som psykvården nästan bara fångar upp kvinnor. Utöver det är det 57 gånger vanligare att en man dör som att en kvinna dör i arbetsplatsolyckor. Det är också vanligare som man att bli utsatt för misshandel, våldsbrott och antagligen dråp och mord. Vi pratar ofta om att kvinnor går osäkra. Statistik ger oss motsatsen. Det är dags att börja arbeta för en jämställd livslängd och en jämställd utsatthet på arbetsplatser (gärna nollvision). - Förbud mot könskvotering, annan kvotering och könade gräddfiler
Könskvotering och diskriminering är samma sak. Av någon märklig anlednining är det enbart kvinnor som får bli inkvoterade. Könskvotering betyder att någon med bättre meriter måste stå tillbaka för att någon med rätt utrustning mellan benen ska få förtur. Precis som all annan kvotering är det förkastligt. Ur ena perspektivet är kvotering positiv särbehandling och ur det andra legaliserad diskriminering. Det är inte rätt. Det förekommer också vansinnigt många "gräddfiler" enbart tillgängliga för kvinnor. För män finns inga sådana. Exempelvis kan kvinnliga företagare söka pengar ur en särskild pott, näringslivet erbjuder kvinnor mentorsprogram som en hiss till chefsbefattningarna för att bättra på statistik, högskolan specialdesignar tjänster med högre lön och större andel forskning som bara kvinnor får söka och så vidare. Detta är inget annat än ren och skär ojämställdhet. Könet ska inte vara det som avgör om du får uppmuntran, gräddfiler och riktade bidrag. Så är det tyvärr idag.
Jag tror det finns förklaringar till mycket av det du framställer. T ex högre dödlighet bland män som till stor del beror på att män är mer riskbenägna än kvinnor, dricker mer, röker mer osv. En annan faktor att män misshandlas ofta beror på att de berusar sig oftare och mer än kvinnor och därför hamnar i situationer som leder till våld, t ex i krogmiljön (som du förövrigt vill förlänga öppettiderna för trots att det är just i dessa situationer män hamnar i bråk). Sen kan man ju tycka att generellt att det är män som startar krig som leder till död för många män men då är vi ju på ett mer globalt plan.
"Det är också vanligare som man att bli utsatt för misshandel, våldsbrott och antagligen dråp och mord." Där har du faktiskt fel enligt statistiken! Faktum är att när det gäller misshandel så är männen i majoritet! Drygt 85 procent av de som misstänks för misshandel mot kvinnor är män (2010, källa BRÅ).
Japp, jag klumpar ihop eftersom du har detta på samma ställe dock med olika rubriker. " Är det okej att miljoner människor dör för att de delar könsorgan med den som startade kriget?" Nej, har heller aldrig påstått det. Vad jag påstår är att det är män som startar krig som får konsekvensen att "miljoner" människor dör. Det är inte kvinnor! Jag har inte sagt att jag är nöjd med några siffror, jag gav bara några förklaringar på varför det är som det är. Att fler män dör på arbetsplatser beror på, som du själv säger, farliga arbetsplatser och det är ju närmast ett fackligt problem (ett fack som du tar avstånd ifrån i andra sammanhang). Jag skulle önska mer konkreta lösningar på hur vi får bukt med t ex arbetsplatolyckor snarare än att som du gör i denna blogg, ställa kön mot kön vilket bara leder till ett "vi-mot-dom" resonemang.
"Majoriteten av alla som undervisar i skolan är kvinnor, majoriteten av alla som får goda betyg är kvinnor, majoriteten av de som läser på högskola är kvinnor, och undersökningar visar på att hela skolsystemet är byggt av kvinnor för kvinnor."
... Och ändå är den stora majoriteten som har störst makt och högst lön i Sverige män. Verkar inte vara ett problem på arbetsmarknaden för män att få bättre betalda jobb, eller mest makt... kvinnorna har högst betyg... men männen får de bästa jobben.
Johannes!
Väldigt bra sammanfattat! Det är dags för Sveriges män att stå upp för jämställdheten ur ett manligt perspektiv. Som du så tydligt och sakligt pekar på så finns mängder av områden i samhället där mäns rättigheter och möjligheter är kraftigt beskurna. Därför behövs det en tydlig motkraft mot den dominerande och ojämställda feminismen. Tack för att du engagerar dig!
URL: http://medborgarperspektiv.blogspot.com