Min Vision

Jag är för människors fria val. Jag ska börja med att säga det. Innan någon fördömer mig för att vara ärke-vänster eller nått sånt. Jag är för att alla ska få välja. Men jag är lika för att människor ska betala vad det kostar att välja. Jag läste om en något märklig inställning till det här med bilism på supermiljöbloggen. Maria Rankka, VD för Svenska Handelskammaren, och Anders Ydstedt, kommunikationstrateg på Scantech Strategy Advisors, har skrivit nån insändare som i stort går ut på att bilen är en mänsklig rättighet, att frihet förutsätter bil och att utan bil så hamnar vi i nordkorea. Okej, det där var att ta i och överdriva lite, men ungefär i alla fall.

Jag vet inte hur man ska se det här. Men jag tycker att få andas ren luft är något som är en förutsättning för både liv, demokrati och frihet. Att få vistas i en omgivning som är fri från lågfrekvent buller som kan skapa stress, dålig blodcirkulation mm känns också som kvalificerar sig klart bättre som mänsklig rättighet än att få skita ner miljön hur som helst.

Personligen så måste jag erkänna att jag inte gillar att bensinen snart når 15kr litern om jag bara ser till min plånbok. Men om man ska räkna på vad bilismen kostar i ohälsa för andra människor så är faktiskt alla skatter och avgifter som är förknippade med bilen att betrakta som marginella. Alla bil-lobbyister brukar vara duktiga på att framhålla att bilister betalar vägarna 3 gånger om i skatter. Men det är ju inte bara vägarna som kostar. Hur mäter man vårdens ökade bördor i form av människor som drabbas av alla baksidor av bilismen? Bara olyckorna i biltrafiken kostar förmögenheter. Till det ska läggas alla som får "lättare" symptom samt dessutom förstärkningen av växthuseffekten som nu hotar hela nationer i andra länder. Vad blir kostnaden sammantaget - egentligen?

Jag har egentligen problem med skatter, men jag kan inte komma på något bättre system. Alltså måste jag hålla mig till det minst dåliga snarare än det bättre av alternativen. Men på något sätt måste de som önskar förstöra också kompensera för vad de gör. Den frihet man tar sig på andra människors bekostnad kostar.

Sen finns det ytterligare problem med bilismen. Den skapar enorm trängsel och riktigt tråkig ljudmiljö i städer. En ganska bright person sa en gång till mig att man aldrig kan bygga sig ur trängselproblem. För så fort man bygger en ny motorväg så blir framkomligheten såpass dräglig att nya människor väljer att ta bil istället för kollektivtrafik eller cykel. Jag var i Marstrand för inte länge sedan, eller på en ö man kan ta kabelfärja till. Nästan inte en enda bil på hela den ön. Det var en fantastisk känsla att kunna gå och flanera utan att ha en massa bilar som gör det omöjligt att prata och njuta av det staden erbjuder. Tänk om det kunde vara känslan i fler städer. I alla fall i innerstäder.

Jag vet dessutom att jag inte är ensam om att tänka så här. En förkrossande majoritet av Stockholmarna älskar att Götgatan är en BILFRI gågata. I Göteborg är stråket mellan Brunnsparken och Kungsportsplatsen bilfri och en av de viktigaste och mysigaste shoppingstråken i Sverige. I ena änden ligger Nordstaden och längs stråket finns bland annat NK och Kompassen. I slutet återfinns Sci-Fi bokhandeln, SoHo och flera andra fik och resturanger. Strömmen av människor är konstant nästan varje dag. Vi människor gillar bilfria stråk och varför inte innerstäder. Visst, kollektivtrafik och varutransporter måste kunna fortgå, men kollektivtrafik kan vara mysiga spårvagnar eller helt ostörande tunnelbana och varutransporter kan man lätt se till dirigeras in på rutter så att det inte stör. Alternativ till bil blir då cykel eller kollektivtrafik. Genom smarta, välplanerade och väl avgränsade cykelbanor (så att inte fotgängare utnyttjar det som en trottoar) och smart placerade cykel-uthyrningar kan man göra det enkelt att välja cykeln för resor inom stadskärnan. Men det viktigaste är ju inte att folk cyklar mer utan att städerna blir trevligare billfria.

För att återvända till ämnet så låter det lite bakvänt att kalla bil en mänsklig rättighet, en förutsättning för demokrati. Jag trodde bra utbildning och tillgång till informationssamhället var förutsättningar för demokrati och att mänskliga rättigheter handlade om att få grundläggande behov säkrade och inte att det handlade om ifall man äger bil eller inte. Märkligt tänkt där. Bil är i min värld en frihet man kan välja till eller välja bort. Men också en frihet som kostar på, och som kräver att man prioriterar bort annat. Och det borde göras än tydligare genom hårdare miljöavgifter på drivmedel, kanske avgifter för att köra bil i stadskärnor och liknande. Det är inget jag säger för att min plånbok gillar det utan för att det är det enda rimliga. Privatbilismen är viktig och kanske kan vi genom teknisk innovation minska dess miljöpåverkan, men i storstäder måste den ge vika för andra sätt att färdas på. Det är många som ska in på liten yta, man måste samsas. Därför måste bilarna ges mindre utrymme och mer utrymme ges till mer utrymmeseffektiva lösningar såsom kollektivtrafik och cykel. Dessa lösningar är dessutom klimatsmartare!