Det där "feministhatet"
Ett stort och viktigt ämne har avhandlats på DNs kultursidor, nämligen "hatet" mot feminismen och feminister. Några kvinnor med exceptionellt låg förmåga till logisk och rationell argumentation grät krokodiltårar för att de led av politisk depression till följd av att "hat" mot feminismen då. Främsta skälet till depressionen verkar vara Pär Ström, som är Sveriges starkaste kritiska röst mot feminismen. Dessa kvinnor, Maria Svedland och Anna Carin Bratt, verkar dock som sagt inte på något logiskt sätt kunna argumentera för sin sak. Istället har de skrivit två artiklar som går ut på att alla som inte tycker exakt som de själva gör hatar feminister och kvinnor samt är nazister och sympatiserar med Breivik. Jag läste en intressant bloggpost på Medborgarperspektivs blogg.
Man kan ju nämligen fråga sig vem som egentligen står för hatandet i debatten. Det verkar ju tämligen intolerant att hävda att alla som inte är feminister är kvinnohatare och nazister samt extremhöger. Det skulle göra exempelvis min flickvän till kvinnohatare, och mig med. Vilken osis... Men det finns lite fler intressanta exempel:
Man kan börja med att göra en analys och anlägga genusperspektivet på hur bemanningen av tidningen Feministiskt Perspektiv, en tidning som uppbär statligt presstöd och ska vara en feministisk röst, ser ut. Jag lämnar detta som en övning till läsaren. Utan att röja allt för mycket så kan man ju konstatera att om kvotering vore en åtgärd för jämställdhet så skulle Feministiskt Perspektiv behöva en omfattande sådan, en kvotering av män alltså. Könsfördelningen är värre än inom många bolagsledningar.
Men detta är ju inte särskilt hatiskt. Men då kan man minnas SCUM-manifestet och grejen runt det, där feminister gick i bräschen för en uppsättning som handlade om att mörda och kastrera män. Författaren hade till och med försökt att genomföra detta i sitt liv och är faktiskt skyldig till ett mord. Men denna kultur var tydligen oundgänglig. Får man kalla den kulturen för "manshatarkultur"?
Sedan kan man fortsätta med den intressanta sloganen från ett SSU-läger: "Mansslakt - Kvinnomakt". Fundera på vad som hade hänt om motsatsen stått på en banderoll. Nu rörde ingen ens på ögonbrynen.
På Pride kunde man ett år se en stor banderoll som AFA-feminister stod bakom där det stod "Hata Vita Rika STRAIGHTA Män".
Sedan kan vi väl avsluta med F!s kampsång:
"SNUBBE GUBBE JÄVLA MAN
FÖRSTÖR VÅR VÄRLD HELT UTAN SKAM
VÅLDTAR, KRIGAR, SLÅSS OCH FÖRSTÖR
FATTA ATT DU INTE KAN ELLER BÖR
TA MIG PÅ FITTAN NÄR DU BLIR KÅT
ELLER PÅ BRÖSTEN NÄR LUSTEN FALLER PÅ
JAG HATAR DIG DU JÄVLA MAN
DU TROR DU VET DU TROR DU KAN
ALLT OM KVINNOR ALLT OM VÅRA LIV
MEN DU VET INGET SÅ TA ETT JÄVLA KLIV
TILL SIDAN, TILL KANTEN, STÄLL DIG VID RANDEN
RAMLA I, DET SKITER JAG I
VÅR NU ÄR DET VÅR TUR,
DET HÄR ÄR VÅR REVANSCH
VI SKA VISA DIG,
NU TAR VI VÅR CHANS
DU GAV DIG ROLLEN SJÄLV SOM GUD SÅ JÄVLA PATETISKT,
JAHA SÅ DU HAR KUK ÄR DET SKÄL NOG ATT TVINGA PÅ MIG IDEAL
FÖR DIN EGNA SKULL OCH EGNA JÄVLA VÄLBEHAG
JAG SKA VISA ATT JAG KAN, BÄTTRE ÄN DIG
ÄVEN FAST JAG ÄR EN 'KORKAD, LITEN TJEJ'
SNUBBE, GUBBE JÄVLA MAN
BÄST DU BÖRJAR SPRINGA
FÖR HÄR SER DU EN KVINNA
SOM HATAR DIG SÅ MYCKET
VI SKA SLITA DIG I STYCKEN"
Jag undrar i mitt stilla sinne vem som egentligen står för hatet...
