Min Vision

Ett gäng forskare gör lite reklam för nån rapport på Svd i en debattartikel. Sammanfattningen av artikeln blir enkel. Det krävs nya tag för att få igång företagsamheten i Sverige. Detta är viktigt av en rad skäl. Det kan hyfsat vettiga personer, mig själv inkluderat, räkna ut utan att läsa artiklar om det. Nya företag står för innovation och ny markbrytning i näringslivet. Detta är aktiviteter som är förknippade med hög risk men som är essentiella för att näringslivet som helhet ska fortsätta utvecklas och vara konkurrenskraftigt in i framtiden. Även om större företag sedan köper upp de små "startups" som lyckas så har de bidragit till landvinningar, kunskap som fortsätter in och gör det större företaget konkurrenskraftigare. Utan en bas med innovationsföretag så stannar näringslivet upp en smula och i det långa loppet blir alla företag lidande. Stora företags affärsplaner går nämligen inte ut på att vara speciellt bra, utan på att suga lite mindre än konkurrenterna. Så även de stora jättarna blir lidande när de inte kan köpa upp innovationsintensiva småföretag. Allt detta är ett väldigt långt och komplicerat sätt att säga att om innovationsföretagandet minskar minskar också på sikt landets alla företags konkurrenskraft och detta påverkar direkt antalet arbetstillfällen i Sverige.

Ett problem som anförs är att risken inte står i proportion till möjlig vinst. Det är antagligen sant. Jag driver egen firma som bisyssla, och så länge man inte ska leva på det kan man göra sport av att vända skattereglerna till sin fördel genom att inte ta ut så mycket vinst, men istället köpa utrustning till verksamheten. Ska man börja leva på det däremot är det en helt annan femma. Skatteoket är tungt och särskilt kännbart för småföretag med få anställda. Jag personligen har fötterna i IT-branschen, där allt det här går risk och förtjänst extremer. Vinsterna kan bli astronomiska, men konkurserna är riktigt frekventa. Problemet med Sverige i det sammanhanget är att om man konkursar så faller man fritt. Vinner man så får man snällt dela med sig av vinsten till staten. Och då menar jag inte några enstaka procent. Snarare typ allt man tjänar, 2/3-ish har jag sett siffror på. Staten tar alltså noll risk men får största utdelningen. Rimligt?

Jag saknar fler problemformuleringar i artikeln. De hade verkligen behövts. Något som jag hör ofta är skattereglerna, som lär vara rätt komplexa och gynna företag som har råd att avsätta några miljoner på "skatteplanering". Vidare är den administrativa bördan överväldigande, till och med i enskilda firmor. Ett talande exempel är app-försäljning. Där måste näringsidkaren (i det här fallet antagligen en programmerare som hade tråkigt och slängde ihop en enkel app som råkade bli populär) redovisa moms efter landet köparen befinner sig i. Så om det råkar finnas köpare i 20 länder så får app-programmeraren plötsligt 20 olika moms-redovisningar i olika regelsystem på halsen. Detta är inget konstruerat exempel utan hände en familjemedlems kollega. Om man har ett företag som heter typ Apple och omsätter miljardbelopp om året är ju en ekonominisse som håller koll på alla moms hit och dit inget problem. Är man en ensam programmerare däremot är det oöverkomligt. Just den verkliga historien med appen slutade i att programmeraren släppte appen gratis. Det blev så jobbigt att hålla på med redovisningen att det inte blev värt det. Och så hindrades en liten rörelse innan den hunnit börja röra på sig. Det är svårt att spekulera i följderna i det konkreta exemplet, men generellt bidrar den här typen av regler bara till att hämma initiativ. Vem ger sig in i något när pappersberget kräver en extra anställd som bara vänder papper?

Jag vet inte vad fler problem som kan finnas, det hade varit kul att göra det. Jag kan för lite om ekonomi för att kunna komma med åtgärdsförslag. Men vi behöver fler vanliga människor som vågar satsa på innovationsföretag. Det finns många problem att lösa. Alltifrån kapital-täckning, regelsystem och skatter. Den bistra sanningen är att typ 9/10 IT-startups kursar. Jag tror det är liknande siffor överallt för innovationsintensiva startups. Vi behöver inte fler argument mot att starta företag i det läget, utan färre. För att återvända till det som forskarna anför så måste den möjliga vinsten stå i proportion till mödan, slitet och risken. Om det finns en (rimlig) chans att skapa vinst som motsvarar risken så tror jag att det alltid finns risktagare som är beredda att köra hårt. De finns redan idag, men de flesta har förnuft nog att hålla sig på behörigt avstånd från Sverige. Spotify är till största del ett limited och inte ett aktiebolag exempelvis. Vi behöver att dessa bolag kan få verka och placera sina viktiga kunskapsintensiva verksamheter, och också vinsten från dessa, i Sverige! Dessutom behöver vi fler innovationsföretag som kan ta oss framåt.

Jag tänker försöka citera Paul Graham, en cool "hacker" (läs programmerare) som skrivit boken "Hackers and painters".

"Understanding this may help to answer an important question: why Europe grew so powerful. Was it something about the geography of Europe? Was it that Europeans are somehow racially superior? Was it their religion? The answer (or at least the proximate cause) may be that the Europeans rode on the crest of a powerful new idea: allowing those who made a lot of money to keep it."

http://paulgraham.com/wealth.html

Det kanske inte är så svårt egentligen. Kanske handlar det bara om att de som kan bidra till att skapa vinst också vill känna att de får behålla vad de sliter ihop?