Min Vision

Jag vet inte hur många gånger jag har återvänt och kommer återvända till en mycket enkel grundidé. Nämligen den att det ska vara ekonomiskt smart för mig som privatperson att bespara samhället kostnader. Och också att skapa saker som kommer samhället till fördel. Ett enkelt exempel kan vara att det bör vara mer fördelaktigt att utbilda sig i ett svep, helt enkelt därför att samhället vinner på det. Det är mer samhällsekonomiskt att studenterna ser till att bli klara istället för att ta friår, byta inriktning och så vidare. Här brukar invändningen komma "men ska man inte få ta friår då?", "man måste ju få ändra sig" och "alla orkar inte plugga vidare direkt" och så vidare. Och jag håller absolut med. Jag har heller aldrig påstått att det ska förbjudas. Men säg att man får avskriva ett års studieskulder om man tar ut sin examina i tid. Det skulle göra skillnad och öka incitamenten att hålla rätt studietempo.

Det finns naturligtvis fler saker som i samma anda kan ändras. Exempelvis vägskatten är ju underligt utformad idag. En person som bosätter sig i staden och använder bilen max en gång i månaden måste betala lika mycket i vägskatt som den som bor flera mil utanför staden och pendlar in varje dag. Och inte nog med det, den som bilpendlar långt får dessutom göra avdrag, något som den som bosätter sig inom cykelavstånd till arbetsplatsen inte får göra. Man blir alltså straffad om man kör lite, gynnad om man kör mycket. Det är inte samhällsekonomiskt. Det borde ju kunna ändras. Varför inte vända på avdraget? Den som har nära får göra mer avdrag än den som har långt. Varför inte basera vägskatten på körda kilometrar, den som kör långt får betala mer än den som kör kort.

Men då kommer alla de där invändningarna om att det "slår mot landsbygden". Och jag kan tycka det är en väldigt märklig invändning. För varför ska någon annan betala för den som vill bo på landsbygdens livsstil? För det är ju konsekvensen. Det är dyrt för samhället att bygga ut infrastruktur och service, underhålla vägar och skapa plats i staden för alla som bilpendlar in. Om man gör det billigt för den grupp individer som väljer den livsstilen så betyder det ju att alla andra måste betala för det. Pengarna måste ju komma någonstans ifrån. Och det blir stadsborna som promenerar, cyklar eller åker kollektivtrafik som får betala priset istället för dem som orsakade kostnaden.

Jag tänker att om jag vill ha en viss livsstil så ska jag få ha det, självklart. Men jag tycker inte att jag ska förvänta mig att någon annan ska betala för den. Vill jag bo i staden får jag acceptera lite högre kvadratmeterpriser och så vidare. Det är ju inte konstigare än så. Vill jag bo på landsbygden får jag isätllet acceptera lite högre transportkostnader. 

Ett annat vanligt argument som brukar dyka upp är solidaritet. Att vi ska ta gemensamt ansvar och hjälpa de som inte har det så fantastiskt. Absolut, det tycker jag med, men till en viss gräns. Jag är stolt över att hjälpa till att betala tak över huvudet och mat på bordet åt socialt utsatta. Jag ser det som en förmån att få bidra till att alla får lika utbildning och att människor med särskilda behov får anpassad hjälp oberoende inkomst. Men det jag inte begriper är varför välbeställd medelklass med bil och villa i bilberoende förorter och landsorter ska få särskilda subventioner. Vad är grejen med att ge mer till de som redan har? Jag är övertygad om att de som fortsatt vill bo i civilisationens ytterkant har råd att betala vad det egentligen kostar. Och har man inte det så får man väl flytta då.

Om jag som individ gör smarta val för samhället så bör jag tjäna på det. Då kommer fler få incitament att välja smart vilket gör att vi optimerar användningen av samhällets resurser. Vill jag göra andra val ska det vara hur tillåtet som helst, men då får jag också betala vad det kostar. Kan det bli enklare än så?