Hur alla stadsbor ska rymmas
Urbaniseringstrenden har aldrig varit så kraftig som idag. Över hälften av världens befolkning bor i städer och fler blir det. I bara Kina handlar det om 300-400 miljoner människor som kommer urbanisera inom kort. Detta kommer kräva att lika mycket stad och infrastruktur som hela USA har byggt upp, och detta måste uppföras på en tid som räknas i år snarare än i halvsekler. Det är brutala utmaningar, men det finns inget skäl att ge upp för att utmaningen är för svår. Det finns en oerhörd kreativitet att skapa lösningar.
Jag tänkte dela ett "TED"-snack, som på bara någon kvart presenterar en ganska visionär idé om hur man kan möta utmaningarna. Kent Larson berättar om "Brilliant design to fit more people in every city".
På något sätt är det väl med alla dessa stora visioner att man får försöka plocka russinen i kakan och genomföra det som är realistiskt. Jag tänkte försöka sammanfatta några tankar.
Staden som celler av grannskap
En viktig genomgående tanke är att vardagen ska gå att sköta inom en mindre enhet. Utifrån studier av europeiska småsamhällen utkristalliserar sig tanken om ett grannskap med all nödvändig service inom 20 minuters promenad. Större än så är helt enkelt inte gångvänligt. Dessa ska sedan kopplas samman. Här är Larson lite vag tycker jag i hur han tänker sig. Det ser lite för mycket ut som svenska grannskapsöar, som evolverade vidare in i SCAFT. Fast istället för celler av punkthus i skog så verkar det vara frågan om små stadsmässiga byar.
Hur som helst så tror jag inte på idén att bryta upp staden och planera den som oberoende celler. Det är en modernistisk planeringsidé som har provats i olika inkarnationer sedan 40-talet. Det man åtrår är egentligen att det uppstår en jämn spridning av viktig service. Detta uppstår spontant om man bygger en kontinuerlig stadsväv. Skillnaden är att en kontinuerlig stadsväv är mer flexibel och mindre sårbar.
Vikbara bilar och andra fordonsfantasier
Förutsatt att alla ska bo i en kontinuerlig stadsväv med vardagslivet inom gångavstånd behöver inte alla ha bil på dagligbasis. Bilen blir en service som man inte behöver för att sköta vardagsshopping, utan snarare transport. Det är alltså inte små vikbara bilar som behövs utan bilar för längre resor och bilar för transport av tunga och stora objekt. Alltså löser vikbara bilar ett problem som ändå upphör att existera enligt Larsons egen vision.
Sen måste jag bara kommentera cykeln också. Jag konstaterar än en gång att det inte går att göra den gamla hederliga riktiga cykeln bättre. Den som presenterades var stor som en vikbil och hade egentligen inga fördelar gentemot en vanlig cykel förutom vindrutan, som skyddar mot regn. Det problemet kan man redan lösa med regnställ.
"Smarta hus"
Flyttbara väggar och vikbara möbler, standardmoduler osv... Intressanta idéer som jag inte tror kommer fungera. Det är extremt dyra och komplicerade system, det är sannolikt billigare att bygga fler våningar. Jag tror inte heller att det kommer passa människor. Det måste inte bara finnas plats att leva utan också att förvara grejer, och där brister det. Man måste ändå ha kvadratmetrarna. Däremot ljusstyrning tror jag kan komma bli vanligt. Solstyrningen var magnifik. Den typen av enkla system är geniala och kan hitta en tillräcklig kundbas för att få volym och ekonomi i. Överlag tror jag utvecklingen mot hus som i större utsträckning reagerar på vad vi gör och hanterar alltifrån uppvärmning till belysning är framtiden. Det finns en efterfrågan, människor vill bli av med tråkiga enkla rutinuppgifter, och det finns billig och tillgänglig teknologi. Vi ser också allt mer applikationer som går åt det hållet. Lampor med rörelsedetektorer, timers, tekniskt styrda värmesystem osv finns redan. Det är alltså redan inom räckhåll.
