Vad stadsutvecklingen kan lära av gallerior
Köpcentrum har kommit att bli en allt viktigare arena för detaljhandeln. Vi såg en första inkarnation redan under 1800-talet i vissa europeiska städer, varuhuset. Idén var då som nu att samla utbudet av varor under samma tak. Utvecklingen av bilsamhället skapade en trend att bygga separata köpstadsöar i externa lägen omgivna av enorma parkeringar direkt anslutna till en motorväg.
Sedan 1960-talet har denna utveckling fortsatt, medan många centrumgator har en tynande tillvaro. Köpcentrum kan tillskrivas mycket negativa effekter, såsom ökat bilberoende, utglesning och framför allt en horribel arkitektur, men de har också kommit med innovationer som gjort det både trevligare och enklare att handla. Om man bortser från enorma subventionerat gratis parkeringsanläggninar som ofta är större än själva gallerian; finns ändå en hel del lärdomar som kan appliceras i utvecklingen av innerstadshandel. Utvecklingen av denna behöver kickstartas igång, då det är helt ohållbart att människor ständigt måste ta bilen för att klara av vardagliga göromål. Det finns ju heller inget egenvärde i att ta bilen. Tänk om handelsplatsen istället fanns precis utanför trappuppgången! Det handlar om att förnya cityhandeln.
Design: Även om många köpcentrum har en vedervärdig utsida är insidan ofta desto mer kärleksfullt inredd, i alla fall på de mer populära anläggningarna. Det är ofta fasligt mycket enorma glasskivor, påkostade golv och väggar av halvgenomskinlig plast med lampor bakom. Stadshandel påverkas naturligtvis också av hur miljön upplevs. God arkitektur längs gatorna skapar en större upplevelse av att vara där. Besöket får andra och större värden än bara själva inköpen.
Sittplatser: Många av oss människor blir förr eller senare trötta av att flänga omkring i affärer. Då behövs det också ändamålsenliga platser att sitta ner och vila. Detta har man förstått i köpcentrum. Där strösslar man ut sittplatser ofta i form av fasta bänkar lite varstans mitt i vimlet som vem som helst gratis kan använda. Det är ett komplement till serveringarnas sittplatser som man måste köpa mat för att få använda. Naturligtvis förbättrar god tillgång på offentliga sittplatser upplevelsen av vistelse även i innerstaden.
Barnverksamhet: Särskilt i USA, men också i Sverige på till exempel IKEA, finns i köpgallerior särskilda inrättningar där barnföräldrar kan lämna sina barn. I USA finns för övrigt också särskilda inrättningar där kvinnor kan lämna av sina män. Det blir också allt vanligare att galleriorna inrättar särskilda allmänt tillgängliga obemannade gratis lekytor där barnen kan leka av sig. Alla beståndsdelar i familjen har inte samma förmåga och intresse av att springa i affärer. Istället skapas onödiga konflikter när till exempel barnen börjar bli uttråkade och understimulerade. Att det finns verksamheter som kan avlasta de som vill shoppa och erbjuda alternativ underhållning för de som inte vill gör projektet weekendshopping betydligt smidigare.
Toaletter: I de flesta köpcentrum finns gratis offentliga toaletter som sköts exemplariskt av gallerian. De är rena och fräscha. Samtidigt är ett av de vanligaste klagomålen på centrumområden den totala avsaknaden på publika toaletter. Finns de är de ofta snuskiga och kostar dessutom pengar. Skitdåligt, i ordets rätta bemärkelse. Alla människor behöver ibland använda toalett, och det borde vara en självklarhet att det erbjuds kostnadsfria toaletter i centrumområden precis som i externa köpcentrum.
Finansiering: Gallerians lösning på den finansiella biten är insikten att även om till exempel toaletter inte i sig är lönsamt så är det mer lönsamt om de finns än om de inte finns eftersom det gör handeln attraktiv för fler. På samma sätt kan sammanslutningar av handlare i centrumområden resonera. Även kommunen kan gå in som medfinansiär eftersom attraktiva centrum minskar bilberoendet och därmed kapar andra kommunala kostnader.
Att centrum ska vara på ett visst sätt är ingen naturlag utan bygger bara på en uppfattning att saker ska vara på det sätttet. Medan centrum i många fall varit statiska har galleriorna innoverat och utvecklat. Det finns inget skäl att inte lära av köpcentrumen och plocka russinen ur kakan och bygga ett ännu bättre centrum.
