Min Vision

Christer Ljungberg, VD för Trivector och framträdande figur inom hållbara transportsystem, skrev för ett tag sedan en debattartikel om peak-car i Sydsvenskan. Han poängterar tydligt att de minskande trenderna både vad gäller körda kilometer, hur vanligt det är att ta körkort och hur många bilar som säljs inte enkom förklaras av ekonomiska faktorer. Den bakomliggande orsaken tycks istället vara ett paradigmskifte. Bilen ses mindre och mindre som en markör och mer och mer som ett transportmedel. Ett transportmedel bland andra med sina fördelar men också (vilket är det nya) med sina nackdelar. Med bakgrund av detta känns det relevant att denna söndag fokusera på bilens framtida roll i transportsystemet. 

Bilens framtida roll kommer i än större grad att bero på kontexten
Det säger sig självt att det finns stora skillnader på landsbygden och städerna. Det finns också stora skillnader mellan småstäder och större städer. Det går därför inte att beskriva bilens roll i transportsystemet och hur den förändras utan att ta hänsyn till de olika delarna. Den diskussion som förs i media handlar oftast om Stockholms, Göteborgs och Malmös förutsättningar. Det är våra tre starkaste urbana öar. Här bor och verkar naturligtvis massor med människor. Men bilen finns naturligtvis över hela Sverige och problem med ett kraftigt bilmissbruk finns faktiskt också i småorterna på landsbygden där bilen ofta gärna beskrivs i termer av "livlinan" eller liknande. Och visst finns destruktivt bilberoende också i småstäderna. Faktum är att Sverige har en av världens mest bilcentriska transportsystem, i alla fall räknat per capita. Den osmickrande sanningen är att vi rev i stort sett samtliga fungerande innerstadsmiljöer i Sverige för att "serva de bilburna kundernas intresse". Så diskussionen måste breddas. Vilken roll kan bilen tänkas ta i framtiden i HELA Sverige? Vilken roll är det önskvärt att bilen tar?

Storstadsregionerna
I storstadsregionerna är privatbilismen normalt sett mindre utpräglad än i resten av Sverige. I Stockholm framträder detta antagligen tydligast. Där är bilägandet ganska lågt och kollektivtrafiken har en enorm marknadsandel. Det är en utveckling som är trolig även i Göteborg och Malmö. Göteborg har jag större kunskap om än om Malmö, så jag fokuserar på Göteborg. Här är problemen med privatbilismen enorma, så stora att man riskerar ca en halvmiljon i vite per dag till EU för den dåliga luftkvalitet som finns i staden. Behovet av förtätning är minst lika enormt. Det är ett kraftigt tryck på lägenheter i innerstaden i eller nära det som är klassisk tät kvartersstad. Det råder samtidigt skriande bostadsbrist. Samtidigt har Göteborg Volvo och en stark bilkultur. Men politiskt råder stor enighet om Västsvenska paketet och trängselskatter. Vi har en stadsarkitekt som både pratar och praktiserar cykling uppblandat med en lagom dos kritik av stadens motorvägs-spaghetti. 

En sannolik utveckling, förutsatt att oljan inte plötsligt hoppar tiopotenser i pris, är en successiv förtätning, vilket minskar behovet av bil, som drivs av nya värderingar där bilen inte är på en tron i mitten. Förändringshastigheten tror jag är starkt kopplad till hur fort politikerna får ordning på dels byggandet av kvartersstad i attraktiva lägen (i klartext: får tummen ur Frihamnen, Gullbergsvass, Skeppsbron, Masthuggskajen...) samt hur infrastrukturen för kollektivtrafik och cykel utvecklas (igen klartext: Allélänk mm). Men ett nollalternativ inklusive trängselskatt är ändå rimligen en minskning av biltrafiken till följd av att värderingar förändras. Och detta tror jag är sant för samtliga storstadsregioner.

Man får inte glömma att bilpooler, nära till allt och Internet. Dessa tre fenomen finns och spirar absolut i storstäder och gör att behovet av bil till vardags bara minskar. Samtidigt är storstäder just stora varför många måste resa långa avstånd.

Småstäder
Tittar man på storstäder så ligger bilandelen på runt <50 procent. I mindre städer är det inte ovanligt med en bilandel på runt 60 procent. Ofta är kostnaden att ta bil radikalt lägre i mindre städer både i tid och i pengar. De flesta mindre städer har så kraftigt överdimensionerade trafikapparater att köer knappt uppstår. Det finns helt enkelt otroligt mycket asfalt vikt för bil per capita. Allt en följd av rivningshysterin i början av 70-talet. Det är vanligt att det är billigt eller gratis att parkera både hemma och på jobbet. Städerna är vanligen mycket otäta och i stort sett omöjliga att ta sig fram i effektivt på något annat sätt än med bil, bil formar alltså ett slags radikalt monopol.

Men småstäder är inte oexponerade för globala trender. Det är dock en längre väg att gå och färre incitament att gå den. Jag tror bilen kommer spela en fortsatt stor roll i småstäderna. Inte för att jag gillar det eller tycker att den borde det, för det gör jag inte, utan därför att så många småstäder är byggda för och runt bilen och har ännu inte drabbats av de enorma problem som storstäderna står inför. Ja, bilen är en dyr affär för kommunen som måste ta hand om den överdimensionerade transportapparaten, men inte oöverkomlig. Samtidigt finns få skäl att tillgripa nya metoder att internalisera större del av kostnaden på bilister direkt. 

Önskvärt hade varit en återgång till de urbana stadskärnor som en gång revs. I småstäder finns stora möjligheter att helt eliminera behovet av bil i vardagen genom att helt enkelt överge all perifier bebyggelse som glesar ut i oändligheten och förtäta stadskärnan istället. Ytor kan radikalt ändras och en sammanhängande promenad- och cykelstad kan skapas. En sådan stad är också enkel att serva med kollektivtrafik. Storstäder kan aldrig göra den här förändringen fullt ut därför att stadskärnan blir alltför stor hur man än gör. Det är i stort sett omöjligt att få in en miljon människor inom gångavstånd till varandra samt arbetsplatser, handel och övriga verksamheter. Men mindre städer kan, i alla fall teoretiskt. Men som sagt, incitamenten är få och handlar nog mer om en ideologisk längtan efter tät urban kvartersstad och stadspuls än av ren och skär nöd, som i storstaden.

Landsbygden
Min gissning är att landsbygden är den mest bilberoende miljön som finns i Sverige. Landsbygden har i stort sett förvandlats till sovstäder. Arbete, liv och handel sker i "närliggande" stad någon halvtimma bort med bil. Det är inte heller ovanligt att orterna är konstruerade på ett sätt som gör att promenad eller cykling blir helt onaturligt. Villor med stora tomter med lite flerfamiljshus i park här och var skapar mentala barriärer på samma sätt som kvarlämnade remsor vild natur gör det i städer.

Jag är uppväxt i ett litet samhälle, jag vet vad jag pratar om. Cykling till affären, som i det samhället jag är i från ligger maximalt 1,5 kilometer cykelväg från en bostad, är ett sommarfenomen i ytterst liten skala. ICA's front domineras istället av en stor och välanvänd parkering. De flesta tar bilen om de ska längre än till andra änden av gatan. Bilen till träningen en kilometer bort är inte ovanligt. Undantaget barnen då, som inte får köra bil, och alltså ironiskt nog föregår med gott exempel för sina föräldrar. Bakvänt, eller vad? Ett skäl till den utbredda slentrianbilismen är naturligtvis tillgången till gratis parkering. På landsbygden finns ännu färre skäl än i storstaden att ta betalt för parkering. Det förekommer inte. 

Det finns ännu nästan inga incitament att minska bilismen på landsbygden. Mark finns det gott om, trängsel existerar inte, miljön förstörs inte märkbart av <5000 bilar. Det finns ingen reell bullerproblematik. Och så vidare. Istället ses bilismen som möjligheten. Med bilen blir det möjligt att leva på landet men ändå "nära" staden, i alla fall tidsmässigt. Det ses som chansen att skapa inflyttning. Samtidigt finns ju alla möjligheter i världen att stärka kollektivtrafiken och minska bilberoendet rent tekniskt. I småsamhällen är det som jag visar ovan aldrig långt någonstans, att folk tar bilen hela tiden handlar om lathet. Och kanske är bilen inte olämplig som lösning för landsbygden, om bara klimatpåverkan kunde minskas då förstås.

Samtidigt kommer globala trender antagligen också slå igenom på landsbygden. Särskilt Internet har ju revolutionerat hur vi reser för att mötas. Så visst är väl en minskning trolig i absoluta tal. Men på landsbygden handlar det nog inte om att resa på ett alternativt sätt, utan att minska sitt behov av bilresor. Varför ta bilen för att spela dator hos en kompis när man kan spela dator med varandra över Internet exempelvis?

Slutsats
Bilens roll i transportsystemet förändras på så sätt att bilen betraktas mera rationellt. På landsbygden är bilen fortfarande hyfsat rationell, och det finns inget enkelt sätt att ersätta den eftersom arbeten och aktivitetsutbud ofta ligger flera mil bort. Alla måste i stort sett ha tillgång till bil, och när man ändå använder bilen ganska mycket blir småresorna inom samhället på marginalen.

I småstäderna är detta också mer eller mindre sant, men här finns faktiskt signifikanta möjligheter att spara pengar genom att cykla eller ta kollektivtrafik. Det är ofta möjligt att på ett ganska tidseffektivt sätt ta sig runt exempelvis på cykel om man vill. Detta är den stora skillnaden mot landsbygden. Däremot finns inga incitament att kraftigt agera för att minska bilismen varför bilen kan spela en större roll i småstaden.

I storstaden däremot så håller jag det för sannolikt att bilen kommer svara för <20 procent medan kollektivtrafik svarar för 50-60 procent och cykel för 20-30 procent. I storstaden är privatbilismen ett storskaligt skenande problem som hotar stadens effektivitet och möjligheter att fungerar. Dess utbredning gör att själva staden hela tiden måste rivas för att bilarna ska få plats, vilket snabbt leder till en ohållbar situation. Särskilt som allt fler vill komma för att bo och verka i storstäderna. Urbaniseringen är kraftig i Sverige. Det är i storstäderna som jag tror vi kommer se de snabbaste skiftena tills oljan börjar skena i pris. Då kommer vi se kraftiga omställningar överallt.Men bortsett det så är storstaden där det händer, därför att det på ett helt annat sätt är möjligt och nödvändigt på samma gång. I storstaden har privatbilen enbart en perifier roll att spela, och det är här andelen bilägare kommer minska dramatiskt till förmån för hyrbil/bilpool/ingen bil alls. Och det hänger ihop med att det inte är rationellt någonstans med massbilism i stora städer.

Bilen får en annan roll - debattartikel i Sydsvenskan 2013-01-02
Christer Ljungbergs blogg