Dagens Almedal
Almedalen drar igång. På Yimbys webbplats har man sammanställt ett kalendarium över alla programpunkter som relaterar till stadsbyggnad. Jag vet inte om andra programpunkter är med, men jag misstänker att de inte är det. Så då kan man ju fråga sig vad som diskuteras idag?
Elfordon och relaterad infrastruktur
Onekligen är frågan om framtida transport viktig. Detta märks också i programmet. Under titlar såsom till exempel "Elvägar, framtiden för svensk ekonomi och miljö", "Vad händer med elfordonen? Många frågor - flera svar" samt "Hur ska trafiken bli fossiloberoende?" belyses ämnet ur en rad olika vinklar.
Jag har lite fler infallsvinklar:
Elvägar kan förbättras genom att det inte bara blir strömavtagsskena. Man kan ju också byta ut beläggningen för att minska rullmotståndet. Till exempel metall/metall rullar väldigt mycket bättre än gummi/asfalt. Och sedan kan man koppla samman flera ekipage så att en förare kan sköta 30 förares jobb samtidigt som kravet på yta minskar markant. Sedan kan man tänka sig att man minskar lutningar och ökar kurvradier så blir det mer energieffektivt. Rubrik: "Varför återuppfinna järnvägen än en gång?"
Större delen av vår trafik är redan fossiloberoende. En stor del av trafiken går på pendeltåg, tunnelbana, spårvagn, till fots, till cykel, via biogasbussar och etanolbussar för att ta en hel uppsjö med exempel. Det finns ett enkelt sätt att göra trafiken ännu mer fossiloberoende: Sluta systemsätta att flera miljoner vuxna friska människor varje dag transporterar sig 3 km till affären och 7 km till jobbet ensamma i var sin 2 ton tung plåtlåda genom att elda olja. Rubrik: "Dags att tänka utanför (plåt)lådan!"
Om någon är intresserad; Jag offrar mig gärna att hålla ett föredrag runt ovan rubriker under Almedalsveckan i Visby. Jag gör det gratis mot endast resa, kost och logi. Om inte detta år funkar så fråga något annat år så ska det nog lösa sig...
Bostadsbrist
Naturligtvis är en annan mycket viktig fråga bostadsförsörjningen. Situationen där vuxna tvingas bo hos sina föräldrar trots att de är i 25-årsåldern och där miljoner människor sitter med lån de aldrig kommer kunna betala av i mångmiljonsklassen är helt ohållbar. Frågan har tippats bli en valfråga. Behovet att diskutera frågan är stort. Imorgon diskuteras en rad olika delområden: "Varför har vi studentbostäder?", "Det är dags att politisera bostadspolitiken" och "Bosparande - nyckeln till egen bostad?" är exempel på diskussioner som går av stapeln imorgon.
Den förstnämnda frågeställningen är intressant. Studenter håller på att bli en mycket heterogen grupp. Vissa har barn, andra kommer direkt från mamma. Vissa är sociala, andra introverta. Vissa är 20, andra är 40. Olika platser i livet, olika behov av bostad. Samtidigt styrs konceptet "studentbostad" av att studenter är 23 år, singlar eller i ostadiga relationer som aldrig bott någon annanstans än hos mamma. Samtidigt har vi också en stor grupp som inte är studenter. De är mellan 16 och 90 ungefär. Det finns de som skulle trivas med korridor, det finns många singlar som kan tänkas efterfråga små bostäder, familjer som behöver stora bostäder och så vidare.
För vissa "vanliga" människor skulle det som kallas "studentbostäder" vara ett attraktivt alternativ. På en ideal marknad finns ingen poäng med uppdelningen. Nu finns dock ingen marknad att tala om och det är avgörande att studenter kan få tag i bostad för att stadens universitet ska kunna attrahera skarpa hjärnor att studera på deras universitet (vilket ger anslag till institutionerna, samt stadig tillgång till nya välutbildade och driftiga personer för både stad och akademi.). Så därför behövs studentbostäder. Men idealt skulle alla kunna få tag på bostad på den reguljära bostadsmarknaden och alla alternativa bostadsformer som studenter får möjlighet att prova vara öppet för alla som vill.
Det finns för övrigt väldigt begränsat urval av boendemöjligheter. I praktiken finns bara standardhyresrätt, standardbostadsrätt och diverse former av småhus på den öppna marknaden. För studenter finns också hyresrätt där hyran inte subventionerar parkeringsplatser, extremt små lägenheter och korridor. I andra länder finns en större variation. Det finns till exempel möjlighet för vanliga människor att bilda gemenskap och bygga flerbostadshus i andra länder. Formellt är detta inte förbjudet, men när tomterna som styckas i bra lägen är stadsdelsstora, kräver processande i minst 10 år och att man ligger ute med 100 miljoner så kan inte ett sådant byggande uppstå.
Energi
Passivhus är ett relativt stort inslag. Antagligen beror detta på de hållbarhetsutmaningar samhället står inför. Energi håller på att gå från billig till dyr. Det är med andra ord rationellt att bygga bättre byggnader som inte kräver lika mycket energi för att fungera. Att energin går från billig till dyr är egentligen bara en konsekvens av att energi håller på att gå från överskott till underskott. Västs energikonsumtion per capita måste sänkas rejält för att det ska funka med en framtid med 8-10 miljarder människor som lever så bra som vi gör. Den energi som vi ändå kan använda per person är betydligt roligare att använda till att driva en dator, en tvättmaskin eller till tillverkning av saker vi behöver än att värma upp ett hus.
