Min Vision

För länge sedan upptäckte jag en blogg som helt handlade om parkeringsplatser, Reinventing Parking. I princip är tanken bakom den att försöka hitta nya lösningar på parkeringsfrågan. Så mycket nytt tycker jag inte att jag har sett, det är mest sånt normala stadsbor borde vara vana vid: att man inte kan parkera hur som helst på gatan och att det kostar pengar. Det borde i och för sig kosta mer pengar, bilparkering har inte marknadspris i Sverige, men jag har inte riktigt tyckt att bloggen gjort skäl för namnet. 

På en relaterad Facebookgrupp dök det dock nyligen upp en intressant video. Från Singapore och sådär lagom bilcentrisk. Ännu en av alla dessa bostadsskrapor där entrén är ett parkeringsgarage för bil. I alla fall så är idén där att man som boende kan köra in sin bil i en hiss och sedan få den uppställd på sin våning intill sin lägenhet. Jag började fundera över konceptet och insåg till slut att detta är en idé som, rätt tillämpad, kan bli riktigt spännande. Rätt implementerad kan man göra denna från början bilcentriska idé till ett verktyg för att ta stora kliv bort från bilsamhället. 

Jag ska förklara. Ett problem idag är att man måste bygga ett visst antal bilplatser per lägenhet. Detta kallas Parkeringsnorm. Dessa förläggs som markparkering, källargarage och parkeringsdäck i bottenplanet. I fallet markparkering innebär det att mark utnyttjas på ett dåligt sätt. Istället för säg 5 lägenheter staplade på varandra får man plats med en bil per parkeringsruta. I fallet källargarage blir det hela en så fruktansvärt dyr affär att exploatören inte får igen pengarna av de som vill parkera. Kostnaden skjuts istället över på lägenhetspriser som alla betalar oavsett om de har bil eller inte. Bil blir då inte ett val, även om man inte har bil betalar man för bilplatserna. Parkeringsdäck har ungefär samma problematik som källargarage, även om det är något billigare. Det skapar också ett uselt bottenplan och konkurrerar med verksamhetslokaler och lägenheter. En ytterligare faktor som fler och fler har intresserat sig för är att kostnaden att skapa rätt mängd parkeringsplatser gör att exploatören väljer att bygga lägre, göra färre lägenheter. Parkeringsfrågan blir den begränsande faktorn när det byggs. Detta innebär att de som inte har bostad också är med och betalar för bilägares parkering eftersom detta innebär att exploatörerna bygger färre lägenheter än de annars skulle gjort.

Så här går det ju inte att ha det! Så hur kan detta koncept med en bilhiss lösa problemen?

Jo, tänk dig att man har en hiss för bilen då kan man ju förlägga "garaget" vägg i vägg med boendet. När garaget inte längre är ett separat däck nere i en källare, utan som ett extra rum till lägenheten kan man ju som boende till exempel välja om man vill ha en bil där eller om man vill ha ett vardagsrum där. Kan man ha ett vardagsrum där kan kvadratmetrarna få kosta lika mycket som övriga boendekvadratmeter, det blir marknadspris på parkeringen. Den boende ställs inför ett verkligt val: Antingen har man bil och accepterar att det betyder halverad lägenhetsyta eller så har man inte bil och får då dubbelt så stor lägenhet. Samtidigt uppfylls ju i teorin parkeringsnormen. Det går ju att parkera i garaget om man vill även om man inreder det till ett mysigt vardagsrum. Nästa boende som vill ha bil där behöver bara riva av tapeterna och ta upp klickgolvet så finns där ett fungerande bilgarage. Det går också att bygga så att det är möjligt att konvertera 25 kvadratmeter garage till studentlägenhet i ett senare skede. Det kan bli ett sätt för barnföräldrarna med barnen utflugna att dimensionera ner sitt boende till en mer lagom storlek för de nya förutsättningarna. Det skapas en flexibilitet.

Hur blir då upplevelsen från gatan? Går det att göra detta samtidigt som man skapar ett urbant sammanhang nere på gatan? 

Jag tycker ändå det. Man ska väl medge att det finns vissa utmaningar i att lösa säkerheten runt bilhissarna, men faktum är att det, om man tänker till och planerar rätt, faktiskt går att dels infoga i kvarter och dels skapa gott om verksamhetslokaler och därmed få till det viktiga urbana sammanhanget. Således löser detta också ett ytterligare problem, nämligen bilsamhällets oskick att förstöra stadsgatan. Här får vi både bilsamhälle för de som vill ha det (bilen vägg i vägg måste väl vara så bilfokuserat det blir?) och ett urbant sammanhang, ett stadsmässigt boende, för de som önskar det.