Elcyklar - bortom hypen
Michael Colville-Andersen, VD för Copenhagenize och en av världens mest kända cykelambasadörer, bloggade lite om elcyklar nu nyligen. "Pedelecs" som de heter. Eller "E-bikes" som marketingavdelningarna verkar tycka bättre om. Han skriver att hans avsikt är att belysa den andra sidan. Vara sund skeptiker. Och han är kritisk, mycket kritisk. Överdrivet kritisk, om jag ska vara ärlig med vad jag tycker. Men jag kan hålla med om utgångspunkten. Det finns en hype, och det kan vara bra att resonera omkring elcyklar mer realistiskt. Försöka se vad detta egentligen är - bortom hypen.
Jag tycker det finns mycket postivt med elcyklar. Det är en intressant och spännande addition till den allt mer diversierade flottan av cyklar som varit i människans tjänst i minst 125 år. Många av fördelarna är självklara: cykeln blir rimlig och attraktiv att använda för längre sträckor, de som inte vill bli svettiga får ett cykelalternativ och dessutom kan cykeln bli ett attraktivt alternativ i områden med mer ojämn terräng. Dessutom tycker jag att elcykeln ser ut att ha potential att locka motorcyklister, mopedister och bilister till cykeln.
Sen finns det de kanske inte lika uppenbara fördelarna. En fördel rör lastcyklar. Det säger sig självt att elkonvertering gör viss skillnad när det inte längre bara är 80 kg sig själv + 10 kg packning och cykel som ska trampas runt, utan kanske 100 kg extra utöver sig själv. Särskilt i uppförsbacke. Det går naturligtvis att lösa detta genom att växla cyklarna lågt. Det innebär dock att lastcykeln blir väldigt långsam och räckvidden blir därför mycket begränsad. Med elkonverterad lastcykel kan familjer även på medellångt till långt cykelavstånd ha nytta av lastcykeln. Erfarenheter från till exempel Köpenhamn visar att för många familjer är lastcykeln det verktyg som på riktigt ersätter bilen. Här ser vi alltså hur elcykeln på riktigt kan göra många familjer bilfria på riktigt.
Men det stannar inte där. Det finns ännu mer. Jag tänker bara kort nämna två stycken mycket intressanta utvecklingar. Den första heter ELF och är en amerikansk produkt. Den handlar om att få de som skulle kunna men ändå inte cyklar idag att börja. Väderskydd, komfort och lite elassist. Kunna komma fram hel och ren. Det är tanken.
Det andra är mer på prototypstadiet. En svensk produkt, Velove. Den är en total game-changer, om du frågar mig. Den tillför två viktiga saker. Dels är det familjelastcykelns volvo-kombi. Plats för två barn, eller skrymmande last, eller varför inte ett släp?
Den andra saken som detta fordon tillför handlar om logistik och spedition. Prototyp 2 av Velove opereras idag i Göteborg av MoveByBike. Den är utrustad med ett skåp anpassat efter det europeiska pallsystemet. Dvs här har vi helt plötsligt ett seriöst alternativ till stora och livsfarliga lastbilar mitt i stan. Ett hållbart sätt att sköta citydistribution. Elassist gör dessa intressata koncept möjliga.
Man ska inte sticka under stol med att det finns problem. Michael Colville-Andersen försöker peka på några, även om jag tycker att han liksom missar poängen till stor del. Det som alltid gör människor oroliga är den ökade hastigheten. Elassisten hjälper till upp till fasansfulla 25 km/h. Gosh! Så kan vi inte ha det. Bättre att folk kör bil i hänsynsfulla 55 km/h istället.
Jag ska försöka vara lite mindre raljant. Det finns tre problem som relaterar till hastighet. Ett problem är att snabba cyklister idag är ovanligt. Detta gör att bilister är ovana vid dem, vilket leder till felaktiga beslut. Man väljer att svänga för att man inte ser hur fort cyklisten kommer, vilket kan leda till krock. Detta är dock lite som med cykling i allmänhet. När fler cyklar blir det säkrare för att bilister blir mer vana vid att titta efter cyklister. När det blir fler som cyklar elcykel blir bilister mer vana vid att dessa också förekommer. Vissa adaption krävs, men sedan är problemet ur världen.
Snabba cyklister har dock egentligen funnits länge. En avgörande skillnad är att elcykel gör det möjligt för "vem som helst" att cykla fort. Utan elcykel måste man ha en ganska respektingivande fysik för att klara av att cykla snabbt någon längre sträcka. Denna fysik får man vanligen genom att cykla, vilket samtidigt också gör cyklisten skickligare och mer erfaren. Med elcykel kan en komplett nybörjare nå hastigheter där det kanske krävs något mer erfarenhet för att det ska vara säkert. Särskilt på nuvarande undermåliga infrastruktur. Detta problem går dock att lösa genom att arbeta mer med cykelutbildning i skolan och bygga bättre och säkrare cykelinfrastruktur.
Det sista problemet som relaterar till hastighet handlar egentligen om flöde. Eftersom start och stopp är mindre krävande för elcyklister så kör dessa ofta mer ryckigt. Vilket leder till en disruptiv rytm. Vilket kan anses vara ett problem. Väldimensionerad infrastruktur ger dock utrymme för detta.
Man skulle kunna hävda att elcykeln skapar en hastighetsskillnad som inte funnits tidigare, det är dock nonsens. Cyklister har i alla tider cyklat väldigt olika fort, allt efter egen förmåga. Elcykeln gör knappast att hastigheterna divergerar mer än de redan gör.
Så sammanfattningsvis så är problemen som jag kan se överkomliga. De kommer blekna bort vartefter. Medan elcykelns styrkeområden förhoppningsvis utvecklas. Kanske är det detta som tar oss in i en bilfri ålder? Faktum är att det faktiskt är mycket möjligt.
