Tron på Göteborg - del 3
Jag håller som bekant på att gå igenom en rapport från Västsvenska Handelskammaren som heter Tron på Göteborg. Temat i första delen handlar om Göteborgs attraktionskraft, och turen har kommit till de två avslutande djupintervjuerna. Nöjesperspektiv och slutligen politikerperspektiv.
John Wigelius / Erik Sundfeldt / Lars Olsson, utelivsentreprenörer
Lars Olsson sammanfattar Göteborg på det mest träffande sättet jag någonsin hört: "Jag tycker det är ganska mycket Karlstad över Göteborg (...) man vill vara den andra staden i Sverige, men det blir ändå Karlstad av alltihop. Beslutsfattarna vågar inte släppa sargen och satsa på lite trender. De har tyvärr inte örat mot gatan."
Det finns många exempel. När foodtruckstrenden började komma igång i resten av världen så har Göteborg precis förbjudit foodtrucks. Man begränsar utelivet genom att förbjuda det efter ett visst klockslag på morgonen. Och sen har vi de fina kanalerna som är en jättetillgång för hela Göteborg. Det är ju en jättefräck feature, hur många städer har det i Sverige? Uppenbarligen tänker de styrande att det fräckaste man kan göra med dem är att lägga parkeringsplatser längs stora delar av kanalen. Snacka om att slösa bort en tillgång. Här behövs ju målpunkter så att folk bjuds in nära vattnet! Man kan ha klubbar och matställen på båtar, som vid Kungsportsplatsen. Kajakuthyrning på sommaren, man kan ha skridskobana på vintern. Högprofilspromenadsträckor liknande The Bund i Shanghai. Det finns tusen bättre saker än döda uppställningsytor för plåtburkar.
Intervjun fokuserar av förklarliga skäl på nöjesaspekter. Men i slutet kommer även bostadsbyggandet in. Det är nämligen vad Erik Sundfeldt tror är viktigast för Göteborgs framtid: "Bostadsbyggandet. Det behöver byggas mycket mer. Och det som byggs är för dyrt. I Kville kan du hyra en nybyggd tvåa för 9000 spänn. Jag tror inte folk har pengarna. Det sägs att Göteborg behöver bli en miljonstad och jag tror det stämmer."
Huruvida Göteborg måste växa över miljonen låter jag vara osagt. Men kostnaderna har han helt rätt i. Det kopplar bra mot diskussionen om villor. Jag gillar att jämföra med bostadsrätter. Varför kostar det egentligen över dubbelt så mycket att köpa en futtig femma i Göteborg som att köpa 1000 kvadratmeter tomt med hundratals kvadratmeter hus på i nån kranskommun? Varför är gleshet så billigt, när det är så otroligt dyrt för samhället, ekosystemet och världen?
Magdalena Andersson, möjligen Sveriges nästa finansminister
I detta avsnittet är det trots allt Andersson som gör mig mest deprimerad och uppgiven. Mest för att den här kvinnan mycket väl kan tänkas överta finansministerposten. Det har att göra med hennes syn på kunskapsintensiva tjänsteföretag. För henne är tjänstebranschen lite turistnätter och evenemang. Ingen big deal. En pytteliten klick med finans. Obetydligt. Hon lovsjunger Industrin. Över 70 procent av den svenska ekonomin är tjänstebaserad idag. Över hälften av Sveriges exporterade BNP utgörs av tjänster.
Hon tycks också fullkomligt absorberad av Göteborgs potential. Det är i och för sig roligt. Tyvärr saknar jag helt en insikt om att Göteborg inte når den potentialen. Hon avfärdar det snabbt med att det bara är eftersläpningar sen nån industrikris. Så är det inte. Det handlar om att Göteborg till stora delar saknar ett dynamiskt och diversifierat näringsliv. Att Göteborgs näringsliv domineras av ett fåtal aktörer gör det väldigt känsligt. Det handlar om enorma strukturella problem i stadens förvaltningar och maktutövning. Den gamla Göteborgsandan. Göteborg riskerar att hamna i en permanent stagnation. Det går inte att enbart fokusera på en potential i det läget. Särskilt inte om man är tilltänkt som nästa finansminster vid ett regeringsskifte.
När hon får en fråga om utmaningar är det inte detta hon talar om utan missmatch. Vilket i och för sig är ett problem. Men det är knappast missmatch som gör att Göteborg sjunker i leran medan Stockholm och Malmö lyfter som raketer. Hur som helst återkommer hon liksom många andra till att Göteborg behöver växa. Där är vi i alla fall överens.
