Min Vision

Jag harvar vidare genom rapporten från Västsvenska Handelskammaren som heter Tron på Göteborg. Den andra delen börjar lida mot sitt slut. Nu efter att nöjesperspektivet och varumärkesforskningen är det dags att lyfta perspektiv från industri och media. 

Leif Johansson, styrelseproffs
Det är svårt att få Johansson att framstå som något annat än ohämmat positiv till Göteborg och utvecklingen som sker. Han pratar mycket inledningsvis om hur viktigt det är med utländska investeringar och att man ska se det positiva i att utländska aktörer vill satsa här. Och visst är utländska investeringar viktiga. Man kunde dock hoppas att Göteborg kunde etablera sig som det handelscentrum man vill vara. Att det blev mer än uppköp av svenska bolag. Ett och annat huvudkontor skulle inte sitta fel. Men man ska precis som Johansson säger. Det skulle vara betydligt värre ifall ingen skulle vilja investera här.

Han nämner också en hel del spännande som föresgår i Göteborg som definitivt kan attrahera investeringar. Vi ligger bra till i fordonsteknologi, men det visste vi redan. Vad som inte berättas lika ofta är att vi har en av norra Europas största kliniska institutioner i Sahlgrenska, Astra Zeneca och all omkringliggande life-science-innovation. En annan mycket intressant bild han delar berör just förändringen från industristad till kunskapsstad:

"Ta Ericsson som exempel, mer än 50 procent är rena tjänster och av den delen som gör fysiska produkter är mer än halva förädlingsvärdet mjukvara."

Om det är något som jag tycker är spännande så är det detta. Ska man ta ett annat exempel så menar företrädare för Volvo Cars som jag lyssnat på att 80 procent av deras innovation sker i mjukvara. Vad som händer är att allt mer blir mjuka produkter och tjänster. Industrin fortsätter finnas och vara en bas, men produkter blir allt mer bara en plattform för att leverera service, vilken alltmer skapas av särskilda tjänsteutvecklare. Ett av många skäl till att jag fortsätter att framhärda att bilden av Göteborg som industristad snabbt håller på att bli obsolet. Framtiden rymmer så mycket mer inom tjänster. Här kan Göteborg absolut ta en ledande position.

Dock kan man känna att han saknar probleminsikt ibland, som när han kläcker ur sig att han tycker att Göteborg är en öppen stad. Men även på Johanssons himmel finns det (om man verkligen letar) moln:

"Det är som att vi nog inte är så bra på någonting. Å andra sidan har vi någon form av självgodhet. ”Kom inte hit och kritisera och kom med en massa nya förslag, för allting är nog egentligen bra.” Det där har vi en hel del av i Göteborg. Det oroar mig"

Han oroar sig också för att det uppstått som han uttrycker det en "beröringsskräck" mellan politiker och näringsliv: "Här blir vi tveksamma för att ens äta lunch hos varandra. För att det kan anses otillbörligt.". En slags motreaktion på den berömda Göteborgsandan. Dock är han den eviga optimisten, och det kanske vi andra borde lära oss lite av:

"Istället för att gråta över att ägaren inte har huvudkontor i Göteborg så får vi se möjligheterna i den nya strukturen."

Peter Hjörne, huvudägare av GP
Skandalerna har satt sig djupt hos Göteborgaren. För djupt tycker Peter Hjörne. Han tycker att stan har blivit en hackkyckling: "Säger man Muteborg tillräckligt många gånger så fastnar den uppfattningen. Det är vad jag tror har hänt." Hans fokus är mycket att förklara att Göteborgaren måste släppa och gå vidare. I sak håller jag med, det finns inget att vinna på att offerkofta. Samtidigt måste vi förstå problemen för att kunna göra något åt dem och inte göra om samma misstag igen. Det är tyvärr inte bara självförtroendet i stan som är stukat. Det finns så mycket sjuka strukturer som måste rensas ut. Och helst innan anseendet får sig en törn även utanför Göteborg. Hjörne gör samma bedömning som jag har sett tidigare. Bilden av Göteborg är faktiskt bättre än vi tror utanför stan. Den har inte påverkats så mycket av skandalerna som förstorats upp här. Det är viktigt att hålla i huvudet.

Föga förvånande diskuteras mediesituationen i Göteborg. Hjörne tycker överlag att det är hyggligt. Svårt att säga annat när man äger Göteborgs mest inflytelserika media. Han pekar dock ut ett intressant problem, att det är svårt att diskutera stora frågor. Detta är något som inte minst märks när det gäller Västsvenska Paketet och då framför allt Västlänken. Jag tycker dock att Hjörne undviker att se sin egen del i det. Vilken tidning är det som tillåtit amatörförslag efter amatörförslag som goa gubbar snickrat ihop på egen kammare med liten eller obefintlig genomförbarhet presenteras som rimliga och fungerande alternativ, minst lika trovärdiga som det enda alternativet som utretts ordentligt i flera decennier? Just sayin'

Han går vidare till att prata om att Göteborg varit riktigt dåliga på att förhandla om statliga resurser. Igen, man funderar ju på vad hans egen tidning gör för att förbättra den saken genom att försöka sänka den viktigaste infrastruktursatsningen i Göteborgs historia. Men å andra sidan säger han någonting väldigt insiktsfullt om Göteborgs identitet:

Öppenhet har präglat den här staden. Den byggdes av människor från andra länder. Vi har handlat med människor från andra länder. Det abet måste vi värna mer än något annat.