För mina bröder
Jag kommer inte få några hyllningar för det här inlägget, som snackisen John Nylander fick när han tog på sig skulden och gjorde avbön för att en komplett främmande kvinna valde att springa ifrån hans blotta uppenbarelse. Jag kommer inte att få några uppslag i gratistidningarna för jag tänker inte lägga mig ner på knäna och be om ursäkt för att jag föddes med en penis mellan benen. Det är ett tidens tecken när vissa män känner ett behov av att ursäkta sin blotta existens ute i offentligeten. Jag tänker inte ursäkta min hudfärg, min sexualitet och inte heller mitt könsorgan. Jag är stolt över den jag är.
Jag läste Metro idag på lunchrasten. Där var det ett stort uppslag om hur jämställdheten förbättras i Sverige. Nästan 70 procent av alla som tar examen från högskolan är kvinnor. I stort sett alla utbildningar, inte bara de inom vård och omsorg, domineras av kvinnor. Det är tydligen "jämställdhet".
Själv är jag nästan färdig civilingenjör, så jag känner mig inte ett dugg förfördelad eller bortsorterad. Jag skriver inte det här för min skull, utan för mina bröders skull. Jag skriver för alla de män som övergavs i skolan, som fick "antiplugg-kultur" kastat i ansiktet när de inte fick utmanande och stimulerande uppgifter av läraren. Alla män som idag står kvar på perrongen och handfallet ser efter det tåg som redan har gått. Det tåg de inte kom med. De som säger "allt är åt helvete" och röstar på Sverigedemokraterna, för att de vill bita sig fast vid den tid då det fanns en plats för dem i samhället. Dem skriver jag det här inlägget för.
För det är dags att ta bladet från munnen och säga ifrån. Det är inte jämställt när nästan bara kvinnor lyckas, precis lika lite som det är jämställt när nästan bara män gör det. Att fördelningen gått från 70/30 till 30/70 är inte ett steg framåt. Det är tre steg i en cirkel tillbaka till samma fläck där vi nu står och stampar. Pojkar och mäns misslyckande inom skolan och den akademiska världen är ett stort problem. Det är grogrund för kriminalitet, främlingsfientlighet och protektionistisk nationalism. Och det har kommit att bli också ett jämställdhetsproblem.
Det här betyder givetvis inte att det inte finns strukturer som missgynnar kvinnor. Jag håller helt med Nylander i sak om att kvinnor ska inte behöva vara rädda för att röra sig ute i offentliga miljöer. Jag håller helt med om att det är ett problem att lönenivåerna går ner i yrken där andelen kvinnor ökar. Det finns massor jämställdhetsproblem. Men man löser inte dem med att diskriminera män på andra områden. Två fel gör inte ett rätt.
Det är så fruktansvärt trist att feminismen tycks vara blind inför detta, och det visar tyvärr vilken enögd könsrasism det till stor del är. En sund jämställdhet inkluderar båda könen. Det är dags att sluta slåss och börja samarbeta. Tillsammans kan vi, män och kvinnor, bygga en värld som fungerar bra för alla.
