Min Vision

I dagarna publicerade Piratpartiet en annons i expressen, som sedan skapat en helt bisarr konflikt inom partiet.

Stormens epicentrum är ordet "Fjollträsk" - som är ett spritt öknamn på Stockholm, populariserat genom flera definierande svenska kulturfenomen såsom Sällskapsresan, Jägarna och Pistvakt. Men det bygger på ordet "fjolla".

Och plötsligt blir det en enorm shitstorm där en falang i partiet börjar rage-quita, offentligt tar avstånd och kallar utspelet och hela partiet unket homofobt. Och vi pratar om det parti som utsetts till det mest HBTQ-vänliga i Sverige.

Det finns helt enkelt ingen proportion.

Anledningen till att jag valde att skriva det här inlägget är inte shitstormen i sig, utan vad den handlar om på ett djupare plan, nämligen identitetspolitik.

Identitetspolitik är som smink. Det är en yta utan faktiskt innehåll. Men precis som smink blir det på ett djupare plan någonting värre: En strukturell normering utifrån kollektiv skuldbeläggning att inordna sig i en smalnande korridor för vad som är socialt accepterat. En ängslig intolerans inför minsta avvikelse, så att varje litet felsteg måste bestraffas hårt av nyttiga moraltanter med förspänd ringmuskel. Den som inte målar sig ska frysas ut, den som dristar sig till att använda saker utanför den godkända diskursen ska kölhalas offentligt.

Identitetspolitiken är farlig, därför att den skapar en ängslig partikultur dominerad av rädsla att av misstag råka trampa på någon av de många ömma tårna som minerar den smala åsiktsstigen som finns kvar. Det skapar en substanslös plakatpolitik vars största, och egentligen enda, syfte är att blidka de egna leden. Man får en kränkthetskultur som effektivt lägger en våt filt över både politisk utveckling och aktivisters engagemang. Och slutligen begränsas partiet till grupper av väljare och aktiva som är lika flyktiga som aktiekurser på börsen. Människor som inte är så intresserade av partiets sakpolitik som av symbolvärdet i de pins de knäpper fast på sin ryggsäck.

Jag vill med anledning av detta dela några sanningar, som kanske är obekväma för vissa

• Piratpartiet är ett litet parti. Det innebär att vi inte har horder med PR-konsulter som kan testa alla utspel i fokusgrupper och hitta alla potentiella minor. Vi behöver alltså acceptera att alla formuleringar inte blir klockrena för alla demografier.
• Piratpartiet har inte horder av politruker som gör saker över huvudet på medlemmar, utan tvärtom jagar partiet ständigt människor som vill engagera sig. Att i det läget kritisera sådant som ordval är direkt respektlöst mot de som drar tunga lass för partiet. Vill man förändra ordval så är det fritt fram att engagera sig. Internkritik bör begränsas till sakpolitiskt innehåll.
• Piratpartiet har inte problemet att människor pratar negativt om oss utifrån våra utspel, utan att människor inte pratar om partiet alls. Vi behöver formulera oss spetsigt, och bra utspel kommer alltid att skava för vissa, och trampa på vissa ömma tår. Allt annat blir så tandlöst och menlöst att inte en människa stannar upp och läser det.
• Det finns många i dagens samhälle som bara letar efter anledningar att känna sig kränkta.

Med detta vill jag slutligen tacka samtliga som var med och bidrog för att ta den här chansen som vi fick av expressen, både de som brainstormade innehåll och de som backade finansiellt. Vi behöver fler hjältar som gör och inte tycker!