Om genusdebatten
De som känner mig vet att en av mina favoritsysselsättningar är att såga genusvetenskap och att allmänt kritisera feminisimen och dess doktriner. Jag tycker att jämställdhet är viktigt, men anser samtidigt att (populär)feminismen är fruktansvärt fel ute. Att uttrycka en sådan åsikt i feministindoktrinerade Sverige är nästan samma sak som att begå politiskt självmord. Men det finns gott om fog för att ifrågasätta genusindustrin och stadsfeminismen.
Jag tänkte börja med ett väldigt talande exempel. Nämligen en krönika publicerad av newsmill. Författaren heter Martin Svensson och är låtskrivare och författare. Rubriken är talande nog: " Jag skyllde på mig själv när flickvännen slog". Artikeln tar utifrån verkliga exempel upp skillnaden mellan den av genusindustrin indoktrinerade bilden och verkligheten. Den är väldigt läsvärd. Ett riktigt tänkvärt stycke lyder:
"När min son växer upp hoppas jag att han att han gör det i en värld, där han på grund av sitt kön vare sig betraktas som djur eller som förtryckare. Eller att han tillmäts något som helst under eller överläge, annat än det han själv gör sig förtjänt av."
Jag tycker det sammanfattar min syn lite grann på feminismen. När män slår kvinnor så gör de det för att de är män, män gör så för att de är män. När kvinnor slår män så beror det på att de är psykiskt sjuka. Denna "sanning" är inget annat än en doktrin levererad av genusindustrin och genusvetenskapen. Det är inte så att män är förövare och att bara kvinnorna är offer. Vi är alla offer för en ojämställdhet och det drabbar alla. För att lösa detta ska inte kvinnan jämställas mannen (med andra ord göras till en kastrerad man i fråga om preferenser, handlingsmönster, val och personliga egenskaper). Könen ska jämställas med varandra. Annars kommer vi inte kunna komma någonvart. För den ideala rollen är inte mansidealet. Idealläget är när könen närmar sig varandra och möts någonstans mitt emellan.
Är man intresserad av lite intressanta indikationer för hur långt genusvansinnet gått så kan man läsa om genusföretagarnas köpta artikelutrymme i metro där de på ett extremt fult och oetiskt sätt ger illusionen av en redaktionell text istället för en annons, vilket det i själva verket är. I Sverige florerar en bransch för "genuskonsulter" som alltså då hävdar att de kan öka ett företags lönsamhet genom så kallat "jämställdhetsarbete". Kvar att bevisa är om detta "jämställdhetsarbete" verkligen håller vad det lovar i ökad jämställdhet. Jag hoppas verkligen inte att företagare är så dumma att de går på sånt här lurendrejeri. I alla fall så diskuteras idiotin på en blogg: http://genusnytt.wordpress.com/2011/05/18/det-genusindustriella-komplexet-gor-reklam/
Är man intresserad av lite mera vetenskaplig sågning av genusvetenskap som företeelse kan man studera en fantastisk blogg skriven av Fil doktr Tanja Bergkvist (hon har också en hum kand, är relevant att nämna i sammanhanget): http://tanjabergkvist.wordpress.com/
