Varför satsa på bilar?

Att blogga om Stockholms infrastruktur är alltid roligt. Som cyklande Göteborgare känner jag mig väldigt långt ifrån det totala kaos som verkar råda i Stockholm. Visserligen har jag aldrig sett något kaos när jag rest med T-banan när jag besökt vänner i den så viktiga huvudstaden, men så undviker jag rusningstrafiken när jag är där, så det kan ju ha ganska naturliga orsaker.

Folkpartiet gör på DN Debatt ett utspel där de efterfrågar stora satsningar på infrastrukturen i Stockholm. Man vill gräva ner miljarder i en tunnelbana, något som är så våldsamt kostsamt att det saknar motstycke någon annanstans på det infrastrukturella området (möjligen är en kommersiell rymdled till mars kostsammare av förklarliga skäl, men om man ska försöka hålla sig på jorden...). I siffror beräknas kostnaden till 1 miljard per kilometer, undantaget stationer som är betydligt dyrare. Man vill också plöja ner ytterligare miljarder i bilvägar, få de färdiga tidigare och bygga fler av dem.

Det är ju bra att man insett att kollektivtrafik är en viktig del av lösningen av varje stads transportbehov, men vart kom bilvägarna in i bilden? Och var är satsningarna på cyklister? Ett faktum som jag misstänker inte är helt allmänt känt är att det existerar ett samband mellan en stads befolkningstäthet och energin som används för att transportera människor. Det är nämligen så att ju tätare stad, desto lägre energianvänding per resa. En del av sanningen är visserligen ekonomi, men en stor del är faktiskt den fysiska möjligheten att ta sig fram. När det blir för jobbigt att ta bilen så väljer människor annat. Som en forskare vid Chalmers sa, det går inte att bygga bort trafikstockningar. För bygger man mer väg kommer fler att välja bilen. I alla fall visas sambandet på grafen här intill. Notera den intressanta indelningen av städer. Städerna på den högsta delen, mittersta delen och lägsta delen av kurvan har en varsinn gemensam nämnare. Jag lämnar den upp till läsaren att finna vid intresse.

Befolkningstäthetens inverkan på energianvändningen för transporter i städer.

Året är 2011, peak oil har diskuterats i flera decennier, inget pekar på att vi kommer kunna utveckla miljövänliga bilar, än mindre ersätta nuvarande bilfotta med sådana. Beräkningar visar att bara några få procent av bilflottan kommer att vara "miljövänlig" (vilket är en definitionsfråga, här avses även bilar som inte är koldioxidneutrala i drift, dvs etanoldrivna bilar) när förbifart Stockholm är färdigbyggd. Ändå tror politiker att bilen är en lösning, utformar städerna efter bilar istället för att utforma dem efter människor. Det enskilt viktigaste förslaget i debattartikeln är att färdigställa bilvägen förbifart Stockholm. Problemet att det inte kommer lösa ett enda problem. För fler Stockholmare kommer välja bilen och sen är vi tillbaka där vi var från början, med undantaget att vi har en helt ny led som spyr ut ännu mer avgaser och förorenar ännu mer.

En sista intressant grej är att detta förslag lanseras efter den så kallade finanskrisen (som inte alls var att likna med Wall Street eller liknande som vissa vill påstå, krisen var lokal och rörde Europa och USA och påverkade knappt resten av världens ekonomier enligt riksbankens före detta vice ordförande). Faktum är att den lanseras mitt under en högkonjunktur. Vart var förslaget i lågkonjunkturen, när jobben det här genererade verkligen hade behövts för att hålla ekonomin igång? Infrastruktur räknas till en av de absolut bästa satsningarna man kan göra i lågkonjunktur. Vart var förslaget då? Och varför lanseras det nu, mitt under en högkonjunktur? Ogenomtänkt.

Jag har i alla fall ett förslag, ett litet men naggande gott. Förpassa för en gångs skull privatbilen till det perifiera och bygg städer där de miljövänligaste trafikslagen prioriteras. Bygg raka och jämna cykelvägar som strategista pulsådrer. Passa på att uppföra gratis cykelgarage runt om i staden vid strategiska punkter där man kan parkera och låsa fast sin cykel. Begränsa privatbilismen kraftigt i innerstaden med hjälp av regler och avgifter. Och sen då ordna upp T-banan och kollektivtrafiken. Gör gärna så att man kan resa med sin cykel på så många fordon som möjligt. Gör man det enkelt och smidigast att välja klimatsmart kommer folk att göra det. De fysiska förutsättningarna vid transport är bevisligen en stor faktor vid människors val av transportmedel. Vad det betyder är att vi aldrig kan bygga bort trafikstockningar genom att bygga mera väg. Men vi kan genom att välja de trafikslag vi ger utrymme dirigera om flöden till hållbara alternativ, vilket skapar stadslösningar som inte hämtar sina förebilder från någon amerikansk mega-bilstad utan som faktiskt tar steget in i framtiden istället för att stå kvar i historien.


Kommentarer
Postat av: Helge

Koldioxid är inget miljögift, bilar eller personanpassade transporter kommer det alltid att finnas ett behov av. Energin för att driva fram dem har varierat historiskt och kommer att variera framöver. Peak Oil har det pratas om i 100 år, än ser man den inte, för inte så länge sen insåg man att skiffergas som vida överstiger oljetillgångarna finns tillgängliga i stora delar världen.



Visst är cykel ett bra alternativ till korta transporter, men det är många som inte klarar av att cykla.

2011-05-15 @ 14:35:39
Postat av: Johannes Westlund

Koldioxid i sig är det idag största problemet i den skenande växthuseffekten. Generellt kan man säga att CO2, N2O och CH4 är de största och viktigaste antropogent (av människan) genererade växthusgaserna. Vi har lyckats sänka utsläppen av de två sistnämnda inom transportsektorn, men utsläpp koldioxiden har bara ökat. Jag vet inte vad du använder för definition av miljögift, men om du avser enbart antropogent skapade kemikalier, dvs helt naturfrämmande ämnen, delar inte vi samma definition. Ett givet ämne blir ett miljögift när det tillåts öka mer än vad systemet kan ta hand om, och så har skett. En tillförsel av koldioxid till atmosfären har skett, relativt till de nivårena som fanns när det ekosystem vi har idag växte fram. Alltså hotar en tillförsel av koldioxid inte miljön som sådan eller planeten, utan ekosystemet och människans förmåga som ras att överleva.



En intressant parallell man kan dra här är att en bakterieodling följer en viss diff-ekvations utseende. Odlingen växer tills det blir för många sen dör odlingen ut. Det intressanta är att det beror inte på att näringen i näringsvätskan är slut. Städar man odlingen kan man använda samma näringsvätska 3-4 gånger till. Slutsatsen är att bakterierna dör i sin egen skit. Samma sak riskerar att hända på makronivå. Vi riskerar att dö av våra egna utsläpp.



Peak oil har det pratats om länge. Det håller jag med om. Men även om vi har, säg max 100 år till med nuvarande förbrukning generöst uppskattat, så satsar vi idag miljarder på ett system som alltså inte håller mer än en ganska kort period. Hållbarheten är alltså extremt låg. Ju fortare vi ställer om desto bättre kommer miljön vara för oss människor i framtiden och desto mer olja kan användas för att producera annat (för olja är ett eminent ämne i materialindustrin med många bra egenskaper).



Sen då anledningen till cykelsnacket. Hälften av alla bilresor i Sverige är under 5 km långa. Det rör sig ofta om pendlingsresor till och från jobbet. Med andra ord kan vi minska trängsel, minska trafikstockningar, minska utsläpp av miljöfarliga ämnen i städer, och därmed förbättra luftkvaliteten genom att öka andelen cyklister. En stor anledning till att det är få cyklister är just för att städer idag är byggda efter bilen. De absolut flesta människor klarar av att cykla. Unga som gamla. Det halverar vidare risken för hjärtinfarkt med mera. Problemet är att det idag är både farligt och ofördelaktigt att cykla eftersom cykeln liksom trycks in på ett hörn när allt det andra är klart. Försök själv att cykla mitt ute bland alla bilister, vilket man ofta måste göra, så tror jag att du förstår min poäng. Med dedikerade raka och jämna cykelpulsådror som är separerade från annan trafik och krafttag för att minska andelen privata bilar i stadskärnor löser vi trängselproblemen på betydligt längre sikt. Som bonus lösser vi dessutom delar miljöproblematiken. Min generella infrastrukturella prioritering är: 1. Cykel/(fotgängare), 2. (elektriskt) Tåg, ... och därefter allt klimatosmart, och vill man uppnå det är min tes som bygger på underlag från Sveriges främsta transportforskning vid Chalmers att man egentligen bara behöver konstruera städer efter den prioritetslistan. För människor väljer alltid det alternativ som går snabbast och enklast. Och är det cykeln kommer vi se en radikal ökning av just... cyklister.

2011-05-15 @ 15:07:18
URL: http://minvision.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0