Min Vision

Uppdrag Granskning körde igår (2 nov 2011) ett avnitt om ett intressant fall. Det handlar om en familj som samhället slog sönder och samman, splittrade och våldförde sig på för att de fått ett enda telefonsamtal. Telefonsamtalet var en anklagelse mot föräldrarna, att de begått sexuella övergrepp mot sina egna barn.

Det som följer är en lång redogörelse för hur allting gått till. Socialtjänsten börjar med att kidnappa barnen och pappan blir snabbt häktad och förblir så i ungefär en månad. Mamman får även hon sitta några dygn i häktet. Sedan följer en rättsprocess som föräldrarna vinner. Enig tingsrätt friar både pappan och mamman. Sedan följer en strid om barnen i förvaltningsdomstolen innan man tvingas ta strid i hovrätten för att bli friad även där. Hela detta skådespel baserar sig på ett telefonsamtal med uppgifter som inte ens granskas det minsta innan alla djupt kränkande ingripanden görs.

Vi som har läst både det ena och det andra vet att rättsliga övergrepp inte är ovanligt i samband med vårdnadstvister, eller sexualbrottsmål (läs exempelvis om de pappor som till slut tog självmord efter att samhället brutit ner dem fullständigt: http://www.dads-r-us.se/category/stupade-kamrater/). De förekommer ofta inom ramen för samma rättegångar men inte den här gången. Jag ska försöka bespara er alla tråkiga fakta som rabblas i programmet, men jag tänker kort ta flödet en gång till. Vad hände egentligen och varför?

Föräldrarna blir inringda till socialtjänsten där de får veta att deras barn blivit omhändertagna och att de är anklagade för sexuella övergrepp. Upprinnelsen till anklagelsen är att en av parets döttrar kommit åt pappans könsorgan. Han avstyrde det så fort som möjligt. Detta inträffade totalt två gånger under tidsrymden av ett år. Inget konstigt med det. Han sover naken och dottern råkade komma åt könsorganet en morgonDetta tolkas dock som att fadern tillåtit att dottern onanerat åt honom för att tillfredsställa hans sexuella lust. Detta kontrolleras alltså inte det minsta. När detta sedan kommer upp i domstolen visar det sig att detta är helt osant. Pappan kallas sedan till förhör där han grips och häktas. Han tvingas till den hårdaste formen av isolering som är möjlig. Han får enbart ha kontakt med sin advokat. All annan kontakt med uttervärlden förvägras han helt utan rimlig orsak. Mamman blir häktad kort därpå men släpps snart igen. Under utredningen framkommer snart att pappan, mammans och barnets historia stämmer överens. Men det tycker inte åklagaren om som beordrar polisen att ställa ledande frågor och försöka få barnet att ljuga fram ett erkännande om att hon visst "mjölkat pappas snopp". Tillslut lyckas detta efter många påtryckningar på det stackars barnet som troligen varken vet in eller ut. Socialtjänsten gör också lite utredningar som helt saknar faktaunderlag och som anklagar föräldrarna för både det ena och det andra. Som sagt lyser fakta med sin frånvaro.

Föräldrarna frikänns sedan i tingsrätt men socialen har ju själva bestämt helt tvärt emot tingsrätten att de är skyldiga så för att få tillbaka vårdnaden måste alltså föräldrarna kämpa i förvaltningsdomstolen. Detta lyckas, men då driver åklagaren igenom att en mysig film på barnen från familjens semester ska prövas som barnpornografi och den anförs som ny bevisning i originalmålet. Hovrätten tar sig an fallet och hela detta sällsamma skådespel måste spelas än en gång innan föräldrarna efter ett helt år av rättsliga övergrepp äntligen får tillbaka vårdnaden.

Det är inte många rätt här inte. Inslaget avslutas med att man konstaterar att inga formella fel begåtts av socialtjänsten. Det är alltså lagligt att kidnappa barn baserat på lösaste misstanke från ett enda telefonsamtal, splittra familjer och utsätta alla parter för enormt lidande och systematiska rättsliga övergrepp. Hur väl rimmar det med din uppfattning om en rättsstat? Ska man kunna häkta någon på så lösa grunder så länge exempelvis? Jag trodde att oskyldig till motsatsen bevisats gällde, men så är det alltså inte längre. Här är man tydligen betraktad som skyldig även efter att motsatsen bevisats, så att man måste bevisa det två gånger till. Man häpnar.

Vidare så är det viktigt att inte glömma resterande inblandade instanser. Åklagaren drev fallet på ett klart omoraliskt sätt och polisen sa inte ifrån. Någon måste väl ha begripit att förhöret av dottern inte gick rätt till och att åklagaren faktiskt försökte skapa en egen sanning istället för att söka den verkliga sanningen. Åklagaren isolerade och utsatte pappan för mycket onödigt lidande dessutom. Att det ens är möjligt i Sverige får mig att skämmas.

Det är tydligt att rättssäkerheten på vissa punkter ännu är obefintlig. För att lösa de mest akuta felen måste reglerna ändras så att socialtjänsten blir skyldig att dubbelkolla anmälningar innan man agerar så här drastiskt. Exempelvis hade man kunnat kontrollera med skola och dagis om de sett något ovanligt eller reagerat på något, eller frågat grannar. Då hade detta inte behövt hända. Att socialtjänsten inte offrade en timma för att verifiera uppgifterna skapade ett års lidande för de inblandade och medförde ett stort slöseri av samhällets resurser. Ansvariga borde ställas personligen ansvariga både för lidandet och för resursslöseriet. Vidare måste åklagare kunna anmälas till en diciplinnämnd som kan utreda om det är lämpligt att personen fortsätter att inneha ämbetet. Det är inte den första åklagaren som driver en egen agenda och skiter i människors rätt att få en korrekt behandling av polismakt och rättssystem.

I min värld måste oskydlig till motsatsen bevisats gälla. Självklart måste man ibland på grund av utredningen eller vissa intressenters säkerhet göra ingrepp mot personer som kan visa sig vara helt oskyldiga. Men det är viktigt att dessa ingrepp är så få och så små som bara är möjligt. Allt annat äventyrar rättssäkerheten. I det här fallet ser vi hur man hela tiden gjort många helt onödiga och stora ingrepp. Det ska inte kunna förekomma. Både den misstänktes och målsägandes intressen måste tas tillvara. Båda har rätt till en rättsäker och rättvis prövning. Det kan inte ske idag på många områden för att åklagare missbrukar sina privilegier. Sådant måste straffas hårt. Det handlar om förtroendet för rättsstaten och rättssäkerheten för individen. Oskyldig till motsatsen bevisas måste gälla. Så enkelt är det.