Min Vision

Jag har ägnat kvällen åt att botanisera i den rika floran av artiklar som debatten om matematikämnet har skapat. På newsmill finns en samling (i storlek bibliotek) med tyckande omkring matteundervisningen i svenska skolor i form av artiklar, kommentarer och relaterade blogginlägg. Och då är detta enbart vad som samlats på newsmill. Det är faschinerande egentligen. Hur Internet revolutionerat den offentliga debatten. Vem som helst kan framföra sin åsikt på ett sätt som bara mediala gurus kunde för 10 år sedan. Jag kan läsa vad Sven Svensson från andra sidan Sverige tycker och han kan läsa vad jag tycker. Tillsammans kan vi med alla andra föra ett konstruktivt samtal och forma nya idéer. Informationsteknologi är fantastiskt.

Men det var inte riktigt det som jag skulle skriva om, eller kanske är det just precis vad det här handlar om? För om man tänker efter så är det matte som möjliggjort hela den här revolutionen. Allting bygger på datorer, som är en realiserad matematisk modell, med andra ord tillämpad matte. Jag sitter med en burk i knäet nu. Det finns så mycket matte i den här saken att det nästan är löjligt. Datorn i sig är en räknare, alla saker jag ser och gör är egentligen bara representationer av binära taloperationer, grafiken bygger mycket på linjär algebra, mitt SPAM-filter bygger på mattematisk statistik... och så kan jag fortsätta i en evighet. Jag läser som sagt på Chalmers. Det går inte en dag utan att man upptäcker något nytt matematiskt som tydligen finns i burken jag har i knäet. Det är häftigt.

Matte är viktigt. Det utgör ett kraftfullt sätt att lösa problem, och att lära sig använda och tänka logik. All naturvetenskap (hur det är med humanioraflummet vågar jag inte uttala mig om) bygger på matematisk bevisföring. Själva grunden till vår uppfattning om den fysiska verkligheten bygger på matematiska modeller. Därför är det nedslående och hemskt att läsa i rapport efter rapport att Svenska elever blir allt sämre på matte. Jag hör ofta humanioraivrare bortförklara matte till något teoretiskt abstrakt som ingen människa behöver. Jag undrar när de senast mejlade. Är de medvetna om att hela överföringen av data är strikt matematisk och använder avancerade algoritmer för att säkerställa att information skickas på rätt sätt och kommer fram intakt? Att matematiska modeller sållar bort tråkiga mejl om viagra och ensamma ryskor som vill träffa just DIG?

Okej, man behöver inte vara ett mattesnille för att skicka ett mejl, men någon måste vara ett mattesnille för att göra mejlprogrammet (eller ja, det är ju mer än bara en mjukvara inblandad bör jag väl som datateknolog säga, men låt mejlprogrammet symbolisera alla samverkande delar). Och någon måste vara ett mattesnille för att göra sökalgoritmerna på google snabbare och bättre. Någon måste vara ett mattesnille för att göra renderingstiderna för grafik snabbare (annars blir det ingen monsters INC-film eller några skoj datorspel). Nu har jag koncentrerat mig på strikt datoriserade tillämpningar. Kanske ska man istället prata om finansiella tillämpningar där matten är ett verktyg för att avgöra om man ska köpa eller sälja aktier? Eller kanske ska man prata om matten som ett viktigt verktyg för att analysera stora mängder data i diverse utredningar? Eller som ett fundamentalt byggblock inom läkemedelsindustrin för formelanalys och statistikanalys av testerna? I alla fall, summerar man upp alla "någon" blir det ganska många människor. Lika lite som alla svenskar behöver kunna skillnaden på olika jordmåner eller känna igen olika löv eller blommor behöver alla svenskar vara matematiska genier som löser n'te ordningens diffekvationer utan att blinka. Men vi behöver lite av båda och matematik är av den karaktären att det tar lång tid att lära sig. Alltså bör alla få ett rejält grundblock matte så att den som vill kan bli mattegeniet som gör nästa sjukt snabba renderingsalgoritm för skuggor (skuggor är för övrigt ett spännande grafikproblem som just nu är ganska hett).

Men det finns fler sidor av frågan. Matte är faktiskt användbart i sig självt. Tillämpningar såsom ekonomi är ju faktiskt av allmänt intresse. Åtminstone tänker jag att det är bra att kunna beräkna en budget eller kanske till och med försöka klura lite på hur priset man sätter påverkar vinsten och vart optimum finns. Kanske kan man representera vinsten som en funktion av antalet köp på något sätt? Matte igen där. I vardagliga situationer överallt är lite matte en klar fördel. Vad är sannolikheten att jag blir upptäckt med att planka om jag åker en stationssträcka? 2 stationssträckor? n stationssträckor? Ypperligt bra matematik för en student eller uttråkad högstadiegrabb som önskar fly misshandeln svensk skola utsätter matteämnet för. En mer laglig och etisk tillämpning är ju att beräkna vilken kö som troligast är den snabbaste i en mataffär eller vid en passkontroll.

Ytterligare ett faktum är att matte är för hjärnan vad idrott är för kroppen. Ägnar man sig mycket åt matte blir man bra på att lösa problem oavsett var de uppkommer i livet. Matte är ytterst ett problemlösningsspråk. Tränar man på matte så tränar man på att lösa problem. Den kompetensen är ytterst viktig i många aspekter av livet. Igen, alla måste inte lösa typ trippelintegraler, men det skadar inte att ständigt låta hjärnan angripa nya problem. Hjärngymnastik är lika viktigt som att gå på gym. Kanske kan man springa löpband och räkna derivator samtidigt? Det måste jag testa!

Att alla har nytta av matematik anser jag är ett obestridbart faktum. Tvärt emot vad humanioraivrare ibland hävdar, att matte är ett ämne som borde nedvärderas, anser jag att det borde uppvärderas. Jag tycker mig skönja brist på logik i dessa individers argumentationer. Kanske vill de nedvärdera matten för att de själva aldrig förstod den? Ibland undrar jag. Men i alla fall måste något göras åt nuvarande situation. Ett samhälle där matematikkunskaperna dalar är dömt att gå under. För förr eller senare så urholkas allt till den grad att man inte vet hur man beräknar hållfastigheten i byggnader eller broar. Förr eller senare glöms hur datorer faktiskt fungerar. När de män och kvinnor som förstår detta dör så dör kunskapen med dem om inget drastiskt görs för att vända trenden. Kanske kan vi förvalta några goda principer, "trick of the trade", som mirakelregler eller tumregler men vi kommer aldrig kunna utveckla något eget och kunskapen kommer avta i takt med att det tidsmässiga avståndet till upphovsmännen till principerna ökar.

Jag tänker inte göra en problemanalys. Jag har blivit alltför mångordig redan. Kanske beror det på lärare med undermålig kunskap och extremt lågt intresse för matematik. Jag misstänker att så är fallet i grundskolan. Kanske förlorar vi 40% av potentialerna redan där. Kanske är undervisningsformerna och pedagogiken förlegad. Kanske är grupperna för stora och heterogena. Det bör utredas närmre. Men några satsningar kan inte slå fel, och det är en ökad kvalitet på lärarutbildningen och ett kunskapslyft för befintliga lärare. Alltså bör man jobba på minst två fronter samtidigt. Och vi måste börja nu. Innan det är för sent.