Tofsen publicerar replik till "skandal"-krönikan
Det var ett tag sen det var uppe, men för några månader sedan publicerade Chalmers kårtidning Tofsen en krönika som skulle komma att väcka debatt och hysteri. En krönika som fick kårordföranden att öppet gå och påstå att kåren är emot jämställdhet, för kvinnocurling. Jag bloggade om det här. Nu har en replik publicerats.
Det är ordföranden kårens jämlikhetskommitté, Johanna Ask, som greppat pennan. Jag försöker att respektera upphovsrätten så jag kan inte återge texten i dess helhet här, så den som vill läsa får ta sig till Chalmers och skaffa sitt eget exemplar av tidningen. I stort sett så var krönikan intellektuellt hederlig. Ask gjorde visserligen stor poäng av att hon är feminist, vilket i sig är anmärkningsvärt, men till skillnad från genusvetare och annat pack som mest hållit på med personangrepp så väljer Ask en helt annan infallsvinkel. Hon accepterar i stort de viktigaste poängerna som lades fram i den krönika hon bemöter. Även om Ask påstår att hon fick läsa Sebastian Lindbergs krönika "En kvinnas förtryck" i etapper för att orka med, för att ilskan blev för stor, så verkar hon inte hitta några felaktigheter, några invändningar i stort.
Hennes krönika saknar udd och poäng. Det mest revolutionerande hon lyckas skriva är något om att intressen är kopplade till personer och inte till kön, att kvinnor inte per definition är bättre på att ta hand om barn och hem samt att vi måste vara medvetna om de strukturer som finns på Chalmers. Lindberg påstod aldrig något sådant. Lindberg skrev en krönika som totalsågade könskvotering och feminismens enögda världsbild, den könsegoism feminismen är. Mot detta har Ask ingenting att invända. Jag tolkar faktiskt frånvaron av invändningar som ett tyst erkännande, en tyst acceptans.
Det döljer sig en del fel i krönikan dock. Ask hävdar implicit att jämställdister/ekvivalister är en delmängd av feminister, vilket de inte är. Jämställdismen står för en världsbild där båda könens intressen ska företrädas lika mycket, att båda könens problem och utsatthet ska ges utrymme i debatten. Feminsmen handlar om att kvinnors problem och utsatthet ska synliggöras och prioriteras, maskulinismen om att mäns problem och utsatthet ska prioriteras. Ingen av de två senare ismerna har helhetsperspektivet som jämställdismen står för. Vad ekvivalismen står för vet jag inte, om det ens är definierat. Jag skulle personligen härleda ordet ekvivalism till något som handlar mer om jämlikhet än om jämställdhet. Men det är en helt annan fråga. Att påstå att någon av orden är omskrivningar av feminism är helt missvisande dock. Det rör sig om helt andra världsbilder och ideologiska grundaxiom.
En annan sak som är värd att nämna är att Johanna Ask väljer att köra den retoriska finten att det finns oändligt med sub-grupper inom feminismen. Det är ett bekvämt sätt att undvika diskussion och kritik, men knappast något hederligt. När feminister häver ur sig att män är vandrande sexleksaker så ser man ofta många gillande miner bland de feminister som sedan påstår att detta sägs av enskilda extrema och att de egentligen gillar något annat när de blir pressade. Vart var fördömandet när det sas? Det duger inte att reagera 2 år för sent, bolla om begreppen lite, av det enda skälet att ens argumentation blev skjuten i sank...
Den sista kommentaren som kan göras är att det är märkligt att ordföranden för Chalmers studentkårs jämlikhetskommitté bekänner sig till en ism som handlar om könsegosim och könsdiskriminering. Det känns inte på något sätt stabilt eller rimligt att det förhåller sig på detta sätt.
