Brist på IT-kompetens
En för mig väldigt trevlig artikel finns att läsa på SvD. Den handlar om att IT och Telecom börjar oroa sig för sin kompetensförsörjning, med andra ord kan man säga att de är på väg in i rekryteringsproblem. Eftersom jag är datateknolog är detta en trevlig nyhet. Brist på arbetskraft ger att det blir lättare för mig att välja ett trevligt jobb i framtiden, och det påverkar eventuellt lönen.
I artikeln, som är skriven av ett gäng politiker, presenteras ett antal förslag för att lösa problemen. Det handlar bland annat om att bättre utnyttja internationell kompetens, det vill säga underlätta för utländska personer att komma till Sverige och utbilda sig och jobba). Man vill följa upp hur införandet av avgifter påverkat tillströmningen av internationella studenter. Man vill också förbättra integrationsarbetet genom bättre utbildningar i Svenska. Vidare vill man skapa mer yrkesinriktade utbildningar och skapa tightare kopplingar mellan utbildning och näringsliv. Slutligen vill man försöka få fler intresserade av en IT-karriär genom "riktade satsningar".
Det är typiska politikerförslag, och jag tror inte att dessa politiker har minsta koll på vad IT och Telecom handlar om, vilken kunskapsbas som krävs för att kunna arbeta som IT-specialist exempelvis. Det första förslaget handlar om att sälja in Sveriges utbildningar inte för att de är bra utan för att de är billiga. Vill vi vara IT-utbildningens McDonalds? Det om något kommer att sätta Sverige på efterkälken vad gäller IT. Arbeta istället med att öka kvaliteten. Jag vet att Chalmers har lite världsledande forskning, hur det ser ut på andra universitet vet jag inte. Ska vi kunna vara attraktiva för internationella studenter så måste vi vara mer världsledande. Vi måste också arbeta med att skapa plattformar mellan akademien och företagen, kunskapskluster, och därigenom skapa företagande med extrem spetskompetens. Vi bör också se över bostadssituationen för studenter och lite andra kring-grejer.
Idén om att ha flera yrkesutbildningar visar att de som skrev artikeln inte har förstått IT och Telecom. De skriver själva att det som efterfrågas mest är IT-arkitekter, projektledare och testare. Alla dessa roller kräver djup kompetens inom mjukvara och mjukvaruprocesser. För att nå dit krävs också en rigid matematisk grund och en grundläggande förståelse för dator- och digitalteknik. Allt detta är högskoledomäner. Det räcker inte att kunna programmera säg Java eller Haskell. Förstår man inte exempelvis hur olika datastrukturer fungerar kommer man aldrig kunna göra övervägda bedömningar om hur data ska representeras i systemet. Förstår man inte algoritmer kommer man aldrig att kunna koda effektiva program. Bara mjuvaruprocesser och mjukvaruutvecklingstekniker är något som upptar två masters-år på Software Engineering. Och då förutsätts en rigid teoretisk grund.
Ska man prata tillämpningar så handlar nästan allt om matematik oavsett hur man gör. Intresserad av Dice? Linjäralgebra. Intresserad av Google? Algoritmer. Vad tror ni Ericsson gör? Beräknar bättre algoritmer för trådlös kommunikation (vilket kan landa i exempelvis olösliga NP problem vilket medför att man måste kunna approximera vilket också är matte). Det är klart att inte alla måste ha detaljkunskaper inom allt, det skulle inte funka då. Men det måste finnas en insikt, en datateknologisk allmänbildning. Annars kommer man inte kunna förstå vad matematikerna snackar om när de kommer dragandes med sina Ordo(N). Man kommer inte förstå skillnaden på en Hashmap och en lista eller en lista och en array. Man kommer inte förstå raytracing eller andra grafiska koncept. För att göra Ingenjörsjobben krävs Civilingenjör. Det finns andra IT-jobb, och visst kan det finnas visst behov av yrkesutbildningar. Men det viktigaste är att säkra upp att kvalitet och efterfrågan på ingenjörsprogrammen är hög.
Sen är ju faktum att en del ingenjörer flyr landet. Högt skattetryck och låga ingenjörslöner är två bra skäl att flytta till länder som mera uppskattar ens kompetens. Här har branschen ett ansvar att sätta attraktiva löner. Då kommer fler söka sig till yrket. Det är så marknadsekonomi fungerar. Man kan inte fortsätta erbjuda dåliga löner och gråta över att det inte finns rätt kompetens.
Däremot förslaget om mer samverkan mellan bransch och utbildning är utmärkt. Sådana kopplingar tror jag är både inspirerande och viktiga både för företag och för elever och studenter. Vidare tror jag att man kan arbeta mycket med att inspirera till IT, bland annat genom att inkludera det tidigare i utbildningen. Jag har en del intressanta tankegångar kring att lyfta in mjukvaruprogammering redan i högstadiet och kanske också lägga en allmänbildande IT-kurs som obligatorisk i gymnasiet. Lite aptitretare helt enkelt, som har den intressanta bieffekten att fler människor blir bättre datoranvändare eftersom kunskapen om datorsystemet kommer öka markant. Idag sitter många i knät på stora elektronikkedjor som tar tusen kronor för att installera om en dator, femhundra kronor för att göra en enkel back-up. Rena ockerpriser med andra ord. Verksamheten lever på att folk inte begriper bättre. Eftersom datorn utgör en så viktig del av vårt liv måste utbildningen anpassas efter det.
När jag ändå skriver om skolan tror jag det är viktigt att matematikundervisningen förbättras. IT är i stort sett en tillämpning av matematik. En dator är ingenting annat än en räknemaskin som är sjukt snabb på att göra beräkningar och logiska operationer. Matematiken har aldrig omgett oss så totalt som idag. Därför är det allt viktigare att ha en grundläggande förståelse för matematik. För de som vill arbeta med IT krävs god förståelse. Det måste skapas bättre förutsättningar för det.
Men det viktigaste för kompetensförsörjningen tror jag handlar om att göra det värt mödan att gå igenom fem hårda år med tentor, studieskulder och låg levnadsstandard. Det betyder i praktiken att man måste kunna erbjuda attraktiva löner som står sig internationellt. En annan viktig markering är att sluta straffbeskatta framgång.
