Trängselskatten
Det ska införas en trängselskatt, typ modell Stockholm, även i Göteborg. Detta kommer ske 2013 och torde inte vara någon nyhet egentligen. Men jag tycker ändå att det är ett relevant ämne att diskutera och fundera kring. Det är en politisk åtgärd som påverkar mig och många runtomkring mig mycket, och det är en intressant åtgärd på många sätt.
Själva frågan har upprört människor. Missnöjespartiet Vägvalet bildades för att kämpa emot trängselskatten med en slogan: "Varför ska vi betala för trängsel som inte finns?". Denna slogan har körts i radio på bra sändningstider i Göteborgsregionen. Jag brukar le lätt när jag sitter fast runt Tingstadstunneln de få gånger jag tar bilen. Men om man försöker se det positiva så är det att frågan engagerar och intresserar många. Det är alltför sällan sånt händer.
En sak som är säker är att det är trångt på gatorna och motorvägslederna. Detta problemet förväntas också öka. Göteborg ökar i storlek, vi blir fel som ska dela på utrymmet. Forskarexpertis är i eniga om att man inte kan bygga bort trängsel. Det finns städer som försökt, men det finns ingen som lyckats. Det hela kokar ner till matematik. En bil efterfrågar en yta som en mindre lägenhet för att röra sig. På samma yta en bil kräver kan 14 cyklar ta sig fram. På samma yta som två bilar behöver kan en buss med 60-100 personer få plats. Bilar är alltså ett enormt ytineffektivt transportmedel och i staden råder brist på yta. Det finns helt enkelt ingen fysisk möjlighet att bygga så mycket väg som skulle krävas om alla ska kunna ta bilen. Dessa beräkningar gäller för rörelse. Utöver rörelse efterfrågar också fordonen parkeringsplats. På samma utrymme som en bil kräver kan man om man packar smart få in 40 ihopfällbara cyklar, annars minst 10 vanliga cyklar. Buss behöver ingen parkeringsplats i centrum. Bussgarage och -parkeringar kan förläggas utanför trängseln om man vill.
Det är med ovanstående i bakhuvudet både naivt och dumt att stoppa huvudet i sanden och påstå att det går att bygga bort problemen. Vägen framåt är inte att göra det lättare att ta bil utan att arbeta med att balansera den bilfokuserade infrastrukturen så att andra transportslag också kan vara attraktiva. Vi har ett samhälle som i stort sett är byggt utefter bilideal. Socialdemokratin och arbetarrörelsen såg länge bilen som en frihetsmaskin, något ingen skulle behöva vara utan. Både mentaliteten och de infrastrukturella konsekvenserna lever kvar. Det anses i stort sett ovärdigt att tvingas cykla eller åka buss. Sådant är för "loosers". "Winner" är man när man kör bil. Här kan följande citat fungera bra:
Cykel går på fett och sparar pengar
Bil går på pengar och gör dig fet
Jag vet inte vem som myntade det, men det cirkulerar i sin engelska originalform på Internet, och sanningshalten är odiskutabel. Tvivlar du så fråga bilägaren som just tankat om denne anser att bilåkande är billigt. Fråga sedan cyklisten om kilona efter fredagschipsen sätter sig runt midjan eller inte.
Mest komplicerat är dock det infrastrukturella arvet. Våra vägar är byggda efter principer som passar bilism. Logistiklösningar förutsätter oftast bilar. Jag går så långt som att säga att ett samhälle idag inte skulle fungera utan bilen. Det är inte ett ideologiskt uttalande utan ett dystert konstaterande. Vi är lika beroende av bilen som tunga missbrukare är av heroin. Infrastrukturen är byggd på ett sådant sätt, många funktioner i samhället vilar tungt på ett bilberoende. För att ta några exempel då så är renhållning, varutransporter och underhåll tre områden som kräver bil för att kunna genomföras. Men även när det gäller arbetspendling har man förutsatt bilen. Detta har lett fram till dagens situation. Vägarna genom en stad är anpassade efter "billogik". Det gör inget att köra en liten extra sträcka bara man får köra fort. Ringleder och liknande lösningar passar bilar bra. För cykel är det dock en katastrof. Mycket få cyklister har den fysiska möjligheten att trampa på lite extra och utnyttja att hastighetsgränsen är 70km/h. De flesta håller blygsamma 20-30km/h. Ett par kilometer extra känns i benen, särskilt om man måste åka runt flera områden. Då ökar antalet extra och onödiga kilometrar.
Det är inte bara cyklar som drabbas dock. Även kollektivtrafiken drabbas av en bilfokuserad infrastruktur. Detta försöker man nu ändra på genom signalprioritering och egna körfält. Det är bra. I Stockholm diskuteras fler spårvägar. Det har vi redan i Göteborg. Spårvägar respekteras mer än målade busskörfält och har högre kapacitet, och tar faktiskt mindre utrymme i gaturummet. Spårvagnar kräver mycket liten vingelmån jämfört med alla andra fordon helt enkelt eftersom spårvagnen följer spåren. I varje fall är det logiskt att ge plats åt kollektivtrafiken i gaturummet helt enkelt eftersom att kollektivtrafiken kan flytta på fler människor. Yteffektiva alternativ bör premieras framför ytineffektiva.
När den här typen av åtgärder föreslås är dock den här mentaliteten där. Bilister ogillar skarpt att deras utrymmen naggas i kanten. De anser väl att de har en gudagiven rättighet att ta störst plats, eller något i den stilen. Att inkräkta på bilvägen och bilens framkomlighet är något som väcker ilska. Vi minns Zebralagen som handlade om att ge fotgängare företräde. Bilister gallskrek om blodbad och att det var omöjligt att upptäcka fotgängare i tid för att bromsa. Det gick ju inte för sig att köra långsammare så att man kunde upptäcka folk i tid. Nej, då skulle det ju ta orimlig tid att komma fram tyckte man. Man ansåg sig alltså ha rätten att dräpa människor för att komma fram. Det säger något om mentaliteten. Bilen äger vägen och allt som råkar komma ivägen korsar bilens väg och ska alltså lämna företräde.
Allt som naggar utrymmet i kanten ska förbjudas och bannlysas ty bilen måste komma först. Det är den här mentaliteten som skapar ännu fler trafikproblem. För om bilister inte tillåter att kollektivtrafik får mer utrymme kommer fler att ta bilen, om man inte tillåter cykelbanor att byggas på bilfilers bekostnad kommer fler att ta bilen. Och som vi vet betyder varje cyklist eller kollektivtrafiksresenär som byter till bil markant mer trängsel. En cyklist skulle öka sitt utrymmesbehov 14 gånger, en kollektivtrafiksresenär skulle öka sitt utrymmesbehov med mer än det dubbla, dvs 30 gånger. Och jag lovar att om säg en busslast väljer att ta bilen istället så kommer det bli värre stockningar än vad det hade blivit om man tillåtit den där extra filen, eller om man tänker att en busslast som konsekvens väljer att ta bussen istället för bilen så skulle förbättringen bli större än om man hade den där extra filen.
Detta är dock inte allt. Det kommer krävas omfattande investeringar för att se till att det finns alternativ till bilen och också för att utöka infrastrukturen för bil så att man kan ta hand om den trafikökning som befolkningsökningen ofrånkomligen kommer leda till. Detta kommer kosta pengar. Och då måste det finansieras. Vad är rimligast? Att de som skapar problemet, det vill säga bilister, står för notan eller att de som aktivt arbetar för att lösa problemet genom att avstå bilen betalar? För mig är det ganska uppenbart vilka som ska betala. Det ligger också helt i linje med marknadsekonomi. Bilen efterfrågar upp till 30 gånger mer mark i attraktivt läge. Överallt annars kostar det att nyttja attraktiv mark. Varför skulle det vara gratis att köra på den? Om man dessutom tar hänsyn till miljöpåverkan, bulleraspekter och säkerhetsaspekter så är det än rimligare. Om något ska sägas om trängselskatten, som egentligen är ett dåligt val av namn, faktiskt löjligt låg mot vad man får för den, nämligen rätt att nyttja attraktiv mark, släppa ut miljöskadliga ämnen där många människor drabbas och utsätta stora mängder oskyddade trafikanter för ren livsfara.
Jag är alltså trots att det kommer att påverka min tillgänglighet till billig bilväg för trängselskatten. Men jag tror den är dåligt implementerad. Den tar inte hänsyn till att det inte går att köra runt Göteborg om man bara vill passera. Man borde kunna lösa någon form av förbifart eller specialtaxa för genomfartstrafik. Det är inte rimligt att man ska betala för storstadsproblemen om man inte ens avser ge sig in i den. Jag hade föredragit en lösning i Londonstuk istället, dvs att man hänger upp kameror i den zon man vill ha trängselskatt för och sedan beskattar all rörelse. Idag kan man så länge man rör sig inom zonen göra det gratis. Det är ju faktiskt bara infart/utfart som beskattas. Jag tycker det är feltänkt. Men man får väl nöja sig med dagens system.
Det har kommit en hel del kritik dock. Dagis och bostäder hamnar på fel sida av spärrarna och det blir svårt att slippa betala om man vill åka till Bäckebol för vissa och allt vad det var. Mitt universalsvar tycker jag fungerar utmärkt: MEN börja cykla istället då! Svårare än så är det inte. Det finns cyklar som är designade för att ta barn på, ta last på och så vidare. Och helt allvarligt så går det fortare att cykla när motorvägarna korkar igen. Det vet jag av egen erfarenhet. Man spar alltså tid, man är effektiv eftersom man tränar och pendlar samtidigt och man ger dessutom sina barn frisk luft och ett sunt förhållningssätt till hur man på ett bra sätt tar sig fram. Jag har svårt att tro att man kan ge sina barn något bättre än en positiv inställning till cykeln som transportmedel då cyklism bevisligen ökar medellivslängden, halverar risken för hjärt- kärlsjukdomar och faktiskt ökar den upplevda lyckan. Så vill man ge sitt barn allt detta, vilket jag tror alla föräldrar faktiskt vill, är det ju inget att diskutera. Låt bilen stå och köp en ändamålsenlig cykel. Så undviks enkelt trängselskatten!
