Angående JB-Konkursen
Det finns naturligtvis ingenting som är roligt med konkurser, men å andra sidan anser jag att konkursen fått oförtjänt mycket kritik. Som nedläggningsförfarande är konkursen föredömlig och ansvarsfull. Det finns egentligen 2 aspekter som jag tycker att man "glömmer" att nämna. Dels dess timing och dels vad en konkurs är.
Jag tänker börja med att ge en kort förklaring av vad en konkurs innebär. När ett aktiebolag försätts i konkurs ställs bolagets tillgångar upp mot dess skulder. Fodringsägarna rangordnas och får i tur och ordning pengar från konkursboet tills pengarna är slut. Högst prioritet har ofta staten, och staten får alltså oftast tillbaka en stor del av sina fodringar. Efter att pengarna är slut stryks alla fodringar som inte betalts. Detta händer i alla konkurser. I fallet JB saknades cirka en miljard. Drabbas gör de som har obetalda skulder. De får inte se sina pengar igen. Detta händer i alla konkurser och hade hänt om JB verkat i vilken annan bransch som helst. Staten kommer dock inte skjuta till en miljard extra, vilket vissa vill ge sken av.
Nu vet inte jag vilka som är fodringsägare, men det är inte orimligt att det finns obetalda lönekostnader i konkursboet. Dessa går staten in och betalar. Det är den statliga lönegarantin. Det gör alltså staten för alla bolag som försätts i konkurs och som har obetalda lönekostnader som inte kan täckas. Man kan tycka vad man vill om den, men det har ingenting med att JB verkar i offentlig sektor att göra. Att använda detta som ett argument mot vinstdrivande friskolor går alltså inte. Eftersom detta i stort sett annars aldrig diskuteras i samband med konkurser verkar det onekligen som att vänsterdebattörer griper efter halmstrån för att försöka smutskasta vinstdrivande verksamhet. I sjävla verket är statlig lönegaranti ett socialistiskt trygghetssystem.
Men om man släpper ekonomin och ser på hur nedläggningen gjorts är det svårt att inte imponeras över den timing JB-koncernen har. Från den kommunala världen finns exempel på skolor som lagts ner i princip från en dag till en annan mitt i terminen. Eleverna får en morgon bara beskedet att nu ska du gå till en annan skola. Ingen chans att ställa om, ingen chans att titta på alternativ. JB-koncernen valde att lägga ner direkt efter skolavslutningen i början av juni. Eleverna fick då hela sommaren, flera månader, på sig att hitta alternativ och ställa om. Trots detta så är det JB-koncernen som får skit, kommunala skolor som lagts ner har inte granskats och inte kritiserats trots ett långt mer omilt förfarande gentemot eleverna. Det är svårt att inte misstänka en agenda hos media...
Det är faktum att skolmarknaden är överetablerad. Frågan var aldrig ifall det skulle behövas nedläggningar, frågan var när, vem och på vilket sätt. Istället för att racka ner på ett system som fungerar, som adapterar till minskande elevkullar precis som alla branscher adapterar till nya förutsättningar, så bör man lyfta fram på vilket föredömligt sätt branschens fria aktörer hittills valt att hantera saken på för att minimera skadeverkningarna för eleverna.
