Min Vision

På många sätt är kärnan i konceptet stad människor som möts. Det är genom att möta andra människor som vi kan dra nytta av våra olika styrkor och genomföra projekt som är större än vad vi någonsin kunnat åstadkomma som individer. För att kunna skapa samarbeten måste vi mötas, för att kunna samarbeta likaså. En lyckad stad, lyckad i termer av exempelvis ekonomisk tillväxt och innovationskraft, ger utrymme för människor att samarbeta, men framför allt utrymme för människor med olika bakgrunder och infallsvinklar att påträffa varandra spontant. 

Men poängen med mötesplatser är inte enbart att skapa grogrund för ekonomiskt värdeskapande samarbeten. Mötesplatser tillfredsställer också samtidigt ett djupt mänskligt behov. Människor uppskattar generellt sett att vara bland andra människor. Och på många sätt kan publika mötesplatser, det som ibland lite högtravande benämns "det offentliga rummet", förstås som en slags levande teater där alla deltar. Det uttrycks ofta som "människor som itttar på människor som tittar på människor". Vi tilltalas helt enkelt av att glo på varann, det är ett behov vi har som människor. Att se och bli sedd.

Väl fungerande publika mötesplatser är alltså viktiga av flera skäl och har därför varit föremål för studier, forskning. Resultaten säger oss en hel del om vilka egenskaper som medborgare värdesätter hos publika mötesplatser. Vilka faktorer som avgör om platsen kommer vara välbesökt eller tom. Ett amerikanskt team listar (här återgivet helt utan inbördes ordning):

• Sittplatser
• Gator
• Vatten
• Mat
• Fasader
• Sol/Ljus
• Träd
• Fokusnod(er)
• Skala i relation till kontext

Det mesta i den listan är inte så svårt, och även om vissa av namnen är kryptiska så är de bakomliggande koncepten enkla, det fanns inga bättre namn. Människor gillar att sitta ner, närheten och koppling till gator är viktig, mat är gott, sol är gött, träd är vackra och ger skydd osv. Med fokusnod(er) avses olika platser som drar till sig uppmärksamhet. Det kan vara en gatumusiker, ett konstverk eller något annat. Det är punkter där till och med främlingar möts och kan tänkas växla ett ord eller två. Med skala i relation till kontext avses att det inte funkar med ett jättetorg i en liten stad, men att det kan fungera i en större. 

Men det slår mig hur ofta publika platser är illa designade och inte alls uppmuntrar till interaktion och möten. I en film som redogör vad det amerikanska teamet funnit visas en del amerikanska skräckexempel. Städer vars gator inte har mänskligt liv. Samtidigt betalar folk för att få uppleva vanligt gatuliv i nöjesparker. Det värsta är att det inte bara är i USA tendensen finns. Bilcentriska Sverige är inte långt efter. Jul på Liseberg är till exempel ingenting annat än ett sällsynt tillfälle att få uppleva gatuliv bland bodar och småbutiker. Folk betalar hundralappen i inträde för att få uppleva något som borde vara en självklar rättighet, urban miljö. 

Därför måste nog det självklara faktiskt diskuteras och motiveras. För om att om uppleva urban miljö i princip reduceras till en särskild aktivitet som medborgare aktivt måste åka iväg till, ungefär som att gå på zoo, är vi illa ute. När stadens själva kärna, de sociala mötena, går mot att vara en särskild "åka och titta på"-aktivitet vad är då kvar av själva stadens mening? Det är motiverat att fråga om vi då har en stad eller ett motorvägsmot, för det finns ju ingen större principiell skillnad...

Stadens mötesplatser tror jag är en nyckelkomponent i hur framgångsrik staden blir. Det är viktigt att mötesplatserna är väldesignade. Inte designade för att vinna arkitektpris eller skapa vackra bilder, utan för att användas av människor. Alla typer av människor. Alltifrån kostymnissar på väg från affärslunchen till dagdrivare. Staden ska vara stökig och bökig och skapa de mest oväntade möten. Varför är då ovanstående faktorer viktiga?

Sittplatser är viktigt, därför att människor föredrar att kunna välja att sitta ner. Människor uppehåller sig längre där det finns användbara sittplatser och bidrar därmed till stadslivet. Dessutom gillar människor människor, så det skapas också en positiv återkoppling. Där det redan är lite folk blir det mer folk tills platsen upplevs som lagom befolkad. Sittplatser bör tolkas ganska vitt. Det kan vara alltifrån trappsteg och murar till fasta bänkar. Ju fler varianter man kan välja på desto bättre.

Kopplingen till gatan är viktig därför att allt som sker på torget är en del i en slags improviserad social teater. Vi går inte ut enbart för att se, vi vill också bli sedda. Naturligtvis på våra egna villkor, men vi vill inte att torget ska omges av ogenomträngligt insynsskydd i form av murar eller höga häckar. Vi vill att förbipasserande ska kunna välja att ta del av scenen på torget.

Vatten är viktigt därför att det skänker svalka och också blir en slags roande aktivitet. Vatten ska inte bara finnas, det ska också vara tillgängligt. Man ska få plaska, bada fötterna och så vidare. Vattnet är inte bara till för att titta på, utan också att användas.

Mat är viktigt därför att människor tycks älska att titta på andra människor som äter. Det visar sig att möjlighet att äta mat kraftigt bidrar till stadslivet. Det blir en del, en feature, i själva teatern.

Fasader, och med det menas öppna fasader med extroverta verksamheter, är viktiga av ungefär samma skäl som kopplingen till gatan. Vi vill ha en inramning, men vi vill inte hamna i en betonggrotta. Vi vill se och bli sedda, vi vill att det sociala skådespelet ska flöda in även i omkringliggande byggnaders entréplan.

Sol/Ljus, alltså inte nödvändigtvis direkt sol, är viktigt därför att människor generellt sätt gillar ljus. Vi mår bra av det. Däremot är det inte nödvändigtvis så att alla kommer sätta sig eller vara i solen. Men en ljus plats drar till sig människor i långt högre grad än en mörk plats.

Träd är nödvändiga därför att de dels är vackra, dels erbjuder skugga och dels skapar en slags möjlighet till skydd. Att sätta sig under ett träd skapar lite känslan av en trygg grotta. Vi vill kunna välja hur mycket vi vill delta och bli sedda, och det kan vi göra med hjälp av träd.

Fokusnoder är viktiga för att skapa mötespunkter där helt obekanta människor kan mötas spontant och växla några ord utan att det känns konstigt. I en stad fanns ett fönster in i en kyrksal som liksom en magnet drog till sig människor som sedan liksom kommenterade vad de såg, pratade med varandra trots att de aldrig tidigare mötts. De är också lämpliga som diskussions-installation även för människor som redan känner varandra. Är platsen intressant finns skäl att uppehålla sig där och diskutera. Annars kanske man går vidare.

Att mötesplatsen är i en lämplig skala är så självklart att jag inte ens tänker kommentera det. Helt uppenbart kommer aldrig ett jättetorg fungera i en by. Däremot kan små torg fungera i större städer. Men ska man skala upp måste det finnas underlag.

Så nu är det bara att kopiera koncepten och implementera. Förslagsvis kan Göteborg använda Grönsakstorget som en plats att uppföra ett mönsterexempel på. Varför inte, liksom?