Nedskräpning
Jag hittade en utkiksplats för några dagar sedan. En som ännu inte vuxit igen, utan där man faktiskt kunde se ut över Göteborgs stadsbebyggelse och bara njuta av synen. Mina foton blev en dålig förvanskad kopia av ett vackert original, men se själva och använd fantasin; det är fantastisk vackert ändå!
Göteborg då hon gör sig som absolut bäst, i alla fall om ni frågar mig.
En nedslående detalj dock, som så ofta på sådana här platser som ligger nära men ändå avsides...
Nedskräpning. Det låg tomma ölflaskor och ölburkar överallt. Fimpar. Systembolagspåse. Glaskross. Det var inte vackert, det var inte trevligt. Nedskräpning. Det är ett brott som samhället står mer eller mindre maktlös inför. Särskilt på den här typen av oplanerade och skymda platser. Bakom något litet snår.
Särskilt stort är problemet med cigarettfimpar. På DN debatt gjordes nyligen ett utspel om att försöka lösa detta samhällsproblem. Det handlar om en miljard fimpar - varje år. Det är en förfulning av vår närmiljö och om en miljöförstöring av sammantaget ganska stort mått. Trots detta utkrävs inget producentansvar. Där till exempel elektroniktillverkare måste hjälpa till med att samla in gammalt elektronikskräp behöver cigarettproducent inte göra ett dyft. Det är under all kritik.
Krafttag behövs för att komma till rätta med brottsligheten. Samhället måste erbjuda fler papperskorgar och fimp-kärl. Samtidigt måste också kostnaden för individen att skita ner i vårt gemensamma offentliga rum öka. Morot och piska fungerar effektivast tillsammans. Gör det lätt att göra rätt och svårare att göra fel, så är problemet löst.
