Min Vision

Det är dags att avsluta det pågående temat omkring examensarbeten i arkitektur producerade av studenter vid Chalmers. Egentligen var det meningen att det bara skulle bli två poster, men jag beslutade mig för att göra en liten bonuspost, om ett ämne som är vardag för mig.

Det här med cykelparkering. Don't get me wrong. Det finns riktiga godbitar bland cykelparkeringarna. Bryr man sig om det går det att hitta helt okej parkeringsplatser. I vissa fall har man till och med på ett smart sätt inkorporerat cykelparkeringen på ett tilltalande sätt i arkitekturen. Men det är tyvärr ovanligt, vilket Copenhagenize uppmärksammade nu precis i en eminent bloggpost:

"What really frustrates me is how architects design a building in excruciating detail and then forget to plan for bicycle parking. The result? Someone who actually understands mobility needs has to put up a bike rack outside the excruciatingly designed building. Usually a bike rack that doesn't match the architectural integrity of the building, just one that works. Because they need it in a hurry."

Och tyvärr har han rätt, Mikael Colville-Andersen. Det finns otroligt gott om arkitektoniska ikoner som missar att ta med den grundläggande funktionen cykelparkering i designen. Trots att det knappast kan ha varit svårt att räkna ut att cykelparkering är bra att ha, och dessutom kommer att hamna vid byggnaden alldeles oavsett. Med den skillnaden att det blir en snabbfix som inte alls matchar arkitekturen. 

Men man kan som sagt göra bra cykelparkeringar. Och det är vad examensarbetet jag ska lyfta fram nu handlar om. Bra cykelparkeringar av en framsynt arkitekt. Avsedda för Lerums Station. Huruvida det byggs i verkligheten är ju en annan fråga, men jag lyfter fram det för att visa hur man kan göra istället.

Arkitekten kallar det "Cykelkatedral". Namnet visar hur arkitektstudenten ser på cykeln. Det är inte något som ska skuffas undan i ett hörn, i nått uselt ställ som man slänger upp i panik efter att allt är färdigt och man insåg att "oj, fan, vi glömde cyklisterna nu igen!". Cykeln är ett prioriterat och viktigt trafikslag. Värdig en katedral. Och med takhöjden, attraktiv belysning och till och med en kristallkrona tycker jag att den gör skäl för sitt namn. I parkeringshusens värld är det som en katedral. Needless to say; me like!

Ett annat ställe där anslaget verkligen märks är i inledningen. Där sätts målen för projektet. Cykeln ska vara ett färdmedel med hög status. Resecentrum och dess omgivningar ska vara platser man gärna rör sig i. Cykelparkeringarna ska lokaliseras smart. De ska ha tillräcklig kapacitet och de ska ha diverse bekvämlighetsfunktioner. Nyp mig i armen, jag tror jag drömmer!

Byggnaden är tänkt att rymma ca 260 cyklar. Alla i stöldsäkra ställ. Längs ena väggen i två våningar. Byggnaden ska angöras med en Cykelbana! Alltså inte en Gångcykelbana, utan en riktig infrastruktur för fordonet cykel. Det är värt en understrykning eller två. I dagens amatörlekstuga som cykelplanering är så är detta självklara, en riktig infrastruktur, ett fåtal undantag snarare än en regel. Garaget kommer med dubbla entréer in, vilket gör att förutsättningarna finns att klara rejält pendlarkaos på morgon och kväll. Byggnaden ska också inrymma bekvämlighetsfunktioner för cyklister: vattenfontän, pumpstation, speglar och låsbara skåp. 

Tittar man på läget så är det också väl utvalt. Det ligger vägg i vägg med bussterminalen och precis utanför dörren är en nedgång som leder till perrongerna. Perfekt. Parkeringen ligger riktigt nära de två självklara målpunkterna den servar. Tänk om man gjorde så här lite oftare för cyklister. Vem vet? Kanske skulle cykling rent av upplevas som attraktivt? Kanske skulle människor rent av välja cykeln mycket mera ofta? Tja vi behöver ju egentligen inte fråga oss hypotetiskt. Det är bara att kolla på Malmöregionen, Köpenhamn eller Holland, och då särskilt Groningen. "Bygg det, och de kommer att komma!"

Arkitektstudentens egen specifikation av vad just katedralen ska innehålla finns också bifogad nedan.

Det här är ett strålande och välgjort arbete som på allvar adresserar ett viktigt och relevant problem för cyklister. Om jag förlorade hoppet lite gällande hela arkitektskrået i de två tidigare posterna så är detta ljuset i mörkret. Lösningen är mycket tilltalande, attraktiv, och uppfyller ställda mål. Här finns en viktig och värdefull lektion för alla kommuners trafikkontor. Det funkar inte att behandla cyklister oseriöst och ständigt prioritera ner, låta det vara en lekstuga för amatörer. Tyvärr är det så idag vilket Martin Emanuel pekar på i sin doktorsavhandling "Trafikslag på undantag". Behandla trafikslaget cykel med seriositet och ambition. Precis som arkitektstudenten som ligger bakom detta arbete. Det är enda sättet att skapa lösningar som faktiskt fungerar.