Cykelparkering - Att tänka efter före

Det är dags att avsluta det pågående temat omkring examensarbeten i arkitektur producerade av studenter vid Chalmers. Egentligen var det meningen att det bara skulle bli två poster, men jag beslutade mig för att göra en liten bonuspost, om ett ämne som är vardag för mig.

Det här med cykelparkering. Don't get me wrong. Det finns riktiga godbitar bland cykelparkeringarna. Bryr man sig om det går det att hitta helt okej parkeringsplatser. I vissa fall har man till och med på ett smart sätt inkorporerat cykelparkeringen på ett tilltalande sätt i arkitekturen. Men det är tyvärr ovanligt, vilket Copenhagenize uppmärksammade nu precis i en eminent bloggpost:

"What really frustrates me is how architects design a building in excruciating detail and then forget to plan for bicycle parking. The result? Someone who actually understands mobility needs has to put up a bike rack outside the excruciatingly designed building. Usually a bike rack that doesn't match the architectural integrity of the building, just one that works. Because they need it in a hurry."

Och tyvärr har han rätt, Mikael Colville-Andersen. Det finns otroligt gott om arkitektoniska ikoner som missar att ta med den grundläggande funktionen cykelparkering i designen. Trots att det knappast kan ha varit svårt att räkna ut att cykelparkering är bra att ha, och dessutom kommer att hamna vid byggnaden alldeles oavsett. Med den skillnaden att det blir en snabbfix som inte alls matchar arkitekturen. 

Framför Gothia Towers, Svenska Mässan, Incontro. Känns inte riktigt som det matchar tornen, faktiskt inte ens den intetsägande funkiskåken i vitt vi ser i bakgrunden.
Invid GlasHuset i Sävedalen, som i sig verkligen inte är något arkitektoniskt underverk. Cykelparkeringen står dock ut som särskilt förfulande. Imponerande!
Det här stället står utanför en bank i Sävedalen. "Välkommen till vår bank. Vi tar självklart väl hand om dina pengar, se bara hur väl vi tar hand om din cykel och ser till att den står stöldsäkert under ditt besök." Inte.

Men man kan som sagt göra bra cykelparkeringar. Och det är vad examensarbetet jag ska lyfta fram nu handlar om. Bra cykelparkeringar av en framsynt arkitekt. Avsedda för Lerums Station. Huruvida det byggs i verkligheten är ju en annan fråga, men jag lyfter fram det för att visa hur man kan göra istället.

Arkitekten kallar det "Cykelkatedral". Namnet visar hur arkitektstudenten ser på cykeln. Det är inte något som ska skuffas undan i ett hörn, i nått uselt ställ som man slänger upp i panik efter att allt är färdigt och man insåg att "oj, fan, vi glömde cyklisterna nu igen!". Cykeln är ett prioriterat och viktigt trafikslag. Värdig en katedral. Och med takhöjden, attraktiv belysning och till och med en kristallkrona tycker jag att den gör skäl för sitt namn. I parkeringshusens värld är det som en katedral. Needless to say; me like!

Ett annat ställe där anslaget verkligen märks är i inledningen. Där sätts målen för projektet. Cykeln ska vara ett färdmedel med hög status. Resecentrum och dess omgivningar ska vara platser man gärna rör sig i. Cykelparkeringarna ska lokaliseras smart. De ska ha tillräcklig kapacitet och de ska ha diverse bekvämlighetsfunktioner. Nyp mig i armen, jag tror jag drömmer!

Byggnaden är tänkt att rymma ca 260 cyklar. Alla i stöldsäkra ställ. Längs ena väggen i två våningar. Byggnaden ska angöras med en Cykelbana! Alltså inte en Gångcykelbana, utan en riktig infrastruktur för fordonet cykel. Det är värt en understrykning eller två. I dagens amatörlekstuga som cykelplanering är så är detta självklara, en riktig infrastruktur, ett fåtal undantag snarare än en regel. Garaget kommer med dubbla entréer in, vilket gör att förutsättningarna finns att klara rejält pendlarkaos på morgon och kväll. Byggnaden ska också inrymma bekvämlighetsfunktioner för cyklister: vattenfontän, pumpstation, speglar och låsbara skåp. 

Tittar man på läget så är det också väl utvalt. Det ligger vägg i vägg med bussterminalen och precis utanför dörren är en nedgång som leder till perrongerna. Perfekt. Parkeringen ligger riktigt nära de två självklara målpunkterna den servar. Tänk om man gjorde så här lite oftare för cyklister. Vem vet? Kanske skulle cykling rent av upplevas som attraktivt? Kanske skulle människor rent av välja cykeln mycket mera ofta? Tja vi behöver ju egentligen inte fråga oss hypotetiskt. Det är bara att kolla på Malmöregionen, Köpenhamn eller Holland, och då särskilt Groningen. "Bygg det, och de kommer att komma!"

Arkitektstudentens egen specifikation av vad just katedralen ska innehålla finns också bifogad nedan.

Det här är ett strålande och välgjort arbete som på allvar adresserar ett viktigt och relevant problem för cyklister. Om jag förlorade hoppet lite gällande hela arkitektskrået i de två tidigare posterna så är detta ljuset i mörkret. Lösningen är mycket tilltalande, attraktiv, och uppfyller ställda mål. Här finns en viktig och värdefull lektion för alla kommuners trafikkontor. Det funkar inte att behandla cyklister oseriöst och ständigt prioritera ner, låta det vara en lekstuga för amatörer. Tyvärr är det så idag vilket Martin Emanuel pekar på i sin doktorsavhandling "Trafikslag på undantag". Behandla trafikslaget cykel med seriositet och ambition. Precis som arkitektstudenten som ligger bakom detta arbete. Det är enda sättet att skapa lösningar som faktiskt fungerar.


Kommentarer
Postat av: Kristian

Såna här idéer ska uppmuntras! Jag länkade till ditt inlägg på www.forslagsladan.nu som ett exempel på hur TK bör tänka vid cykelparkeringar vid knutpunkter.

Hoppas arkitektstudenten efter examen får ett jobb där hon/han har möjlighet att genomföra liknande idéer!

Svar: Härligt att du länkade in det till förslagslådan. Och jag håller med. Måtte denne student få komma att hamna i en förmånlig position så att sånt här kan bli verklighet!
Johannes Westlund

2014-01-19 @ 13:06:50
Postat av: Karin

Hej! Bra att du lyfter fram det här. Du har dock lite fel på två punkter. Det är mycket sällan husarkitekten (som ritat byggnaden) som ritar utomhusmiljön, det gör i princip alltid landskapsarkitekter. Som tur är skulle jag vilja påstå.

De i sin tur är mycket sällan de som bestämmer hur mycket cykelställ det ska vara. Alltför ofta vill beställaren inte ha cykelställ (av rädsla för en massa övergivna skrotcyklar gissningsvis), eller bara några få platser, och när det sen visar sig att det blir kaos (vilket ofta landskapsarkitekten varnat för) ställer man dit portabla cykelställ, eller petar in några där de får plats. Sen finns det säkert också landskapsarkitekter som inte cyklar och som underskattar behovet.

Jag ritar alltid in cykelställ där man kan låsa fast cyklarna, helst på platser där det känns naturligt, och är praktiskt, att ha dem! Gärna nära portar och/eller under tak. Ofta får man dock övertala beställaren om att det är en bra idé...

Svar: Huruvida cykelparkering ingår i byggnaden eller i gatumiljön är inte självklart. Att utgå från det senare skapar dåliga möjligheter att skapa lösningar av hög kvalitet som integrerar med byggnadens arkitektur. Istället har vi den här uppsjön av fristående lösningar. Ibland har de skärmtak, ibland är de bara stolpar, ibland är de skjul. Med den gemensamma nämnaren att det kunde gjorts mycket bättre om byggnadens arkitekt fått designa en lösning som ingick i byggnadens arkitektur.
Johannes Westlund

2014-01-19 @ 22:01:29
Postat av: Karin

Jag sa ingenting om hur det skulle kunna vara, bara om hur det är i praktiken :-).

Ofta byggs det in cykelplatser inne i husen också, men i princip bara om det är väldigt svårt att få plats med dem ute. Yta inomhus kostar pengar. Dyra saker prioriteras ofta bort.

Och cykelparkeringar utanför hus ritas inte av husarkitekter (utom i undantagsfall), det funkar inte så. Tack och lov säger jag som jobbar som landskapsarkitekt, vi får rädda tillräckligt mycket fuljobb utförda utomhus av husarkitekter som tror att det är lätt att rita på saker de inte kan nåt om som det är.

Skulle önska bättre, och tidigare samarbete mellan hus- och landskapsarkitekter, vi kommer ofta in väldigt sent i processen (mycket räddningsarbete), och jag skulle önska att arkitekter överhuvud taget hade mer att säga till om. Nu har ekonomerna betydligt större makt över byggandet. Vilket påverkar slutresultatet väldigt mycket.

2014-01-19 @ 23:32:39
Postat av: Lars Hörnfeldt

Bra om cykelp(a)lats. Läs länk om att du kan ta med cykel på: Billig maglev helt utan buller/utsläpp, snabbare än flyg, går när som helst, A till B, som bil.

Svar: Ännu ett PRT-system som torgförs med helt fullkomligt osannolika siffror och påståenden. Jag förhåller mig sunt skeptisk till siffrorna tills systemet gått från pigga powerpoints och excellkalkyler till verkliga anläggningar. Vectus är det enda koncept som verkligen blivit byggt, det känns inte särskilt lovande.
Att det skulle bli utsläppsfritt eller bullerfritt tror jag inte på, men bättre än flyg blir det dock. En viktig skillnad är att flyg företrädelsevis bullrar där ingen störs 10 000 meter upp i luften. I höga hastigheter kommer vinddraget vara den största bullerkällan (>50 km/h ca). Bullret som människor exponeras för kommer alltså paradoxalt nog att totalt sett bli större.

På de här sträckorna tror jag det är mer realistiskt att förvänta sig tåg av något slag. HH verkar de flesta vara tända på, men Maglev-tåg tycker jag verkar fungera bättre. Att Japan börjat arbeta med teknologin säger egentligen allt som behöver sägas. Till skillnad från PRT finns det inte bara fantasin. Priser för ett worstcase kan fås från Shanghai (byggd på eländig lera) och likaså erfarenheter om drift. Den samlade förseningen var senast jag kollade på under 5 minuter. Under banans sammanlagda drifttid. Då har man också utan att avbryta driften kunnat korrigera sättningar. Imponerande. Man får också lättare geometribegränsningar att jobba med. Men hur som helst verkar de flesta fortfarande vara fast i *gammal* järnväg. Men HH är inte fel det heller.
Johannes Westlund

Postat av: Lars Hörnfeldt

(Såg ej svar förr) Innan omöjlig-förklaring bör man läsa NÅGRA ord: Ljudlöshet o lågfriktion beror på bana i vakuumrör, lik et3 (swissmetro stor). Men har betydligt smartare teknik för vakuum/sluss än et3.
Vectus är bra PRT-demo, men elslösar som elbil, som på marginalen går på kolkraft och bullrar från däck/luft. Man ska inte bygga tanklöst o se snö/samhällskonsekvens sen.
Jfr Edisons DC-system där han först tog DC-elmotorn för given och sen byggde upp allt för DC utan att alls reflektera över att det behövdes kraftverk varje km. Tezla däremot tänkte efter före, fann att AC kan överföras en storleksordning lättare. Då undersökte han om en AC-motor kunde byggas, och jodå. Varje detalj gicks igenom, och utvisade entydigt AC som mkt bättre. Trots det tog Edison till varje smutsigt knep för att utmåla AC som farligt för att slippa byta ut sina DC-investeringar. Tezla lyckades i nätdräkt mot-övertyga tack o lov.

Som oktanhöjare, valde all vetenskap Etanol. Bensin industrin däremot tog till än smutsigare trick, för att kuppa igenom blygift som minskade IQ 5p för alla. Även nu, lobbar olje/bil/flyg-industrin i US-kongress och Bryssel för att gammaldags infrastruktur ska byggas, lobby-systemet är direkt utvecklings-fientlig.

Historien lär alltså: bygg på papper först, analysera samhällskonsekvenser. Jag har gjort det (ideella)slitet, och visat att Magleva då blir 100ggr lönsammare än tröskeln för lönsamhet (startmeny "Bota 10 hot"). Betalar bana på månad, ej 10år. Så finns marginal för ev. dyrare bana. EN sån aspekt bör cyklist läsa minstone: http://metrobloggen.se/magleva/?p=92

All vägtrafik drar 180Gkr i bränsleenergi, ca 100falt tågen. Stortåg kör inte när/var du vill som en bil, bara PRT gör det (nonstop till minsta by på banan). Så PRT krävs, o slår ut mesta av vägtrafik/bränsleåtgång/CO2-utsläpp. Även för varufrakt:

Svar: Jo PRT är den nya Jesus. 100 gånger mer lönsamt. Tillbakabetalt på en månad. Slår ut allt: varudistribution, persondistribution, lokalt och regionalt. Jag tror det när jag ser det. Jag har i andra debatter mot PRT-frälsta frågat vad kundadaptionspremissen bygger på. Finns det något som helst stöd för att bilister skulle välja detta system? Det finns också vanligtvis stora frågetecken när det gäller visuellt intrång och tillgänglighet. Förutom det faktum då att det inte finns några som helst jämförelseobjekt som kan backa upp siffrorna som presenteras. Det behövs otroligt mycket forskning; men först vill jag se ett starkare case.
Johannes Westlund


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0