Migrationskrisen och diskrepansen
Jag fortsätter att stanna upp vid och fördjupa mig i migrationskrisen även idag, för det finns så otroligt mycket att kommentera. Jag kollade några andra piratbloggar och fastnade för ett inlägg av Johanna "Magnihasa" Drott. Det handlar om hur många företag skulle kunna hjälpa till mera men väljer att inte agera. Till exempel skulle IKEA kunna dela ut filtar och ICA skänka mat som inte längre är säljbar. Men det mest intressanta i hela inlägget är det inledande stycket:
"Om flyktingkrisen bevisat något, så är det att det finns skillnader mellan människor. Inte minst mellan de som flyr och de som inte gör det. Men än mer mellan de som kan göra någonting åt det, och de som inte kan göra det. Mellan de som kan underlätta flykten, och de som bara kan underlätta för enskilda flyktingar."
Det jag specifikt fastnade för är den sista meningen, att det är skillnad mellan de som kan underlägga flykten och de som bara kan underlätta för enskilda flyktingar. Inlägget kom sedan som sagt att fokusera på företag, men jag tänker på en helt annan grupp: politiker.
För det är inte IKEA eller ICA som byggt upp murar och bestämt att det inte ska finnas lagliga vägar in i EU. Det är inte SAS eller KLM som har bestämt att det är förbjudet att släppa på flyktingar på flygplan så att flyktingar tvingas riskera allt i små överlastade båtar i Medelhavet. Det är inte SJ eller Swebus som lägger ut taggtråd i Ungern. Det är varken H&M eller Cubus som sitter och gnabbar istället för att ta ansvar.
Politikerna bär ett stort ansvar för den humanitära katastrof som utvecklat sig, de bär ensamma det största ansvaret för att flykten i sig är både extremt svår och också ytterst kostsam. De göder en illegal och mycket riskabel flyktingsmuggling som kostar både liv och pengar. De policys de har beslutat och fortsätter upprätthålla tvingade tusentals människor att gå till fots genom Europa.
Det finns definitivt en diskrepans mellan vad människor som bara kan hjälpa sin nästa gör och vad människor med makt att hjälpa flertalet gör. Vart är det politiska ansvarstagandet? Som jag bloggade om igår så finns det möjligheter och lösningar, om man vågar tänka lösningsorienterat istället för småsint protektionistiskt. Enorma insatser har gjorts och fortsätter att göras av privatpersoner. De är verkliga hjältar. Det gör mig stolt och jag får citera Emil Jensen: "Ni är inte vackrast i världen, men världen är vackrast i er".
Samtidigt sitter våra folkvalda och rapar floskler. Och jag skäms. Jag skäms som svensk medborgare och jag skäms som EU-medborgare för att det är folket som visar ledarskap och går före medan de valda ledarna fegt sitter och konstaterar att situationen är "allvarlig".
Det är en enorm diskrepans. Jag ser tydliga bevis på att svenska folket vill sträcka ut en hjälpande hand. Vad väntar regeringen på? Öppna lagliga vägar in i Sverige åtminstone, fram med rödpennan och upphäv de restriktioner som gör att flygbolagen inte får flyga in dem. Det handlar om några streck på ett papper. Gör det inte svårare eller mer dramatiskt än det är. En liten ändring för människan - en stor ändring för mänskligheten.
