Att skapa världens bästa cykelstad

Jag bloggade för en tid sedan om den italienska staden Ferrara, staden där man kallar bilpendlare för "parasiter". En annan bloggare har uppmärksammat Ferrara och också besökt staden, nämligen Christer Ljungberg som är VD på Trivector. Han försöker förstå varför det finns en så bra cykelkultur i Ferrara. Han listar ett antal skäl till varför han tror att Ferrara är en bra cykelstad. Bland annat misstänker han att det beror på att staden är kompakt och att det därmed finns närhet. Att staden är platt tror han också spelar in samt att cykeln etablerades tidigt och därför är accepterad på ett helt annat sätt. Det är okej att cykla genom en servering till exempel. Jämför det med Sverige, där hade det nog varit både en och annan som haft synpunkter på det lämpliga att cykla genom en servering. 

Han glömmer dock att peka på en mycket viktig bidragande orsak. Som jag skrev tidigare så har Ferrara inte trängselskatt, de har trängselförbud. Hela deras centrum är fritt från bilar. Då blir cykeln det enda realistiska sättet att skapa individuell mobilitet. Det blir också ett mycket mer attraktivt sätt att ta sig fram på när de dagliga ärenden inte involverar hundratals konfliktpunkter med fordonstrafik som potentiellt kan döda vid minsta misstag. Det blir helt enkelt mer behagligt att cykla när livet inte är en insats.

Bloggen Velonavia lanserade nyligen dieten LCHL som ska uttydas "Low Car, High Life" som en bantningskur för vårt trafiksystem. Dieten består av 3 åtgärder: smalare och färre körfält, sänkta hastigheter och färre bilparkeringar. Om man tittar på till exempel Ferrara så verkar det vara en bra idé. Där det är få bilar så brukar det vara mycket cyklar. Så det tycks vara att gå åt rätt håll att medvetet arbeta ner biltrafiken. Som de flesta inser innebär att fler cyklar hälsosam motion, mindre utsläpp och mindre buller. Sammantaget blir det mer livskvalitet. 

Stockholm vill bli en cykelstad i världsklass - men bara om inte biltrafiken påverkas, kan man utläsa av deras trafikborgarråd. Samma mentalitet finns i många svenska städer. Ferrara ger oss en väldigt tydlig hint om att det inte är möjligt. Man når inte världsklass utan att inkräkta på biltrafiken. Smart trafik, dvs cykel och kollektivtrafik, och biltrafik är nämligen motpoler. Biltrafiken kräver ett system där själva trafiklederna på grund av buller placeras långt från människor och att staden är utglesad för att få plats med alla bilar. Både cykel och kollektivtrafik kräver en tät stad där trafiken kan gå nära människor. Biltrafik kräver framkomlighet, cykel- och kollektivtrafik kräver närhet. Bilen är helt enkelt inte kompatibel med en smart stad för smart trafik. 

Det går att skapa världens bästa cykelstad, det är inte särskilt svårt. Men det kräver att man gör upp med sin bildyrkan och släpper alla myter man hittat på för att försöka hålla fast vid den alltmer omöjliga bilen. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0